Kategoriarkiv: Teknik

Wasabiweb – webbyrå i Uppsala som levererar

webbyrå som levererar webbplatser med bra sökmotoroptimering med responive design

Ok. Ni har säkert redan fattat att detta är reklam. Men jag får inte en spänn för att skriva detta. Som egenföretagare under 1.5 år hjälpte jag ibland mindre företag och organisationer att få en ny webbplats i WordPress. Men att koda och bygga webbar är egentligen inte min grej. Att utbilda i hur man använder WordPress är jag däremot mycket bättre på.

Sedan jag började på Salgado förra året så har jag träffat på många kunder som borde börja med att skaffa en ny webbplats för att få en plattform för en vettigare och mer effektiv närvaro på webben. Och eftersom vi på Salgado inte bygger webbplatser är det bra att vi hittad denna webbyrå som levererar snygga, sökmotoroptimerade webbplatser i vårt favoritverktyg WordPress.

Två andra saker som också gör Wasabiweb till ett bra alternativ då man ska bygga nytt är att de alltid bygger sina webbplatser så de har responsive design. Och när de bygger så jobbar de agilt vilket innebär att kunderna alltid kan vara säkra på att det som levereras blir så bra som möjligt för just dem.

Än en gång: Jag säger inte detta mot betalning. Salgado betalar normal pris för sin nya webbplats de just nu färdigställer. Jag gillar det de gör helt enkelt. Och liiite länkkärlek kan man ju få bjuda på då ;)

Lita inte på tekniken!

Värmeljus

I kväll pratade jag Sociala medier för en grupp kommunpolitiker i direktdemokratiprojektet Knivsta.nu. De hade önskan om att jag skulle Bambusa dragningen och det var också min plan. Men jag kom in i föreläsningslokalen först 15 min innan jag skulle prata så jag hann inte provköra Bambusningen så jag såg att all teknik funkade. Det var alldeles nog att hinna få bild på projektorn och Internetuppkoppling att funka på den kvarten. Så sändningen gick ut utan ljud och några försökte hojta via Twitter och även SMS att det inte fanns ljud på sändningen men jag uppfattade inte det förrän hela timmen var över. :(

Hade gärna fått sändningen att funka denna gång då jag visste om minst ett par som skulle kolla på det, om inte i direktsändning, så i efterhand.

Det vore najs om jag alltid hade kunnat ha en assistent när jag föreläser och ska få en massa teknik att funka samt fånga upp det som sägs och frågas via nätet då jag Bambusar. Men nu var det ingen som hade koll på det. Allra minst jag.

Så än en gång visade det sig att man inte kan lita på tekniken. Och det ska man inte göra heller. För teknik ska bara funka och finnas där utan att man märker den. Teknik ska man inte ägna en massa tid åt. Särskilt inte när man har en publik framför sig som man ska prata inför. Då är de första prio och ska ha din totala uppmärksamhet.

För hur många föreläsningar har man inte varit på där teknikstrul förstört hela grejen? Och ju mer teknik man blandar in desto mer saker är det ju som kan strula. Det är ju budskapet som borde vara det viktiga och centrala.

Så när jag föreläser och pratar så brukar jag alltid ha en plan B om något strular. Jag brukar även ha en plan C, D, E osv. Och Prezi, projektor, Internet, Bambuser, mikrofoner och högtalare i all ära. Men den sista utvägen är att jag mentalt är förberedd på att stå med en ficklampa och titta på mina små noteringar på en papperslapp.

För publiken kan alltid köpa att teknik strular. Men du som talar ska leverera. För det är därför du är där.

Experiment och metaföreläsning

iphone med tripod samt loggor för alla tjänster som ska presenteras och social media club

Till lunchen i mars för Social Media Club Uppsala har jag inte lyckats hitta någon talare. Så jag tänkte hålla låda själv istället. Och för att bjuda på något nytt och lite speciellt så tänkte jag köra en grej jag aldrig testat förr: Åhörar-input i realtid. Jag har alltid gillat användningen av Mentometer under konferenser och föreläsningar. Och förr var man tvungen att hyra svindyr utrustning men numera finns såklart gratistjänster även för sådant.

Men jag tänkte även testa att ha med minst en publik via videolänk. Jag brukar ju för det mesta Bambusa mina föreläsningar och då har jag allt som oftast med mig lika många åhörare via Bambuser som jag har i rummet. Men denna gång har jag ordnat så att jag vet att jag har en publik som är med och som jag även hoppas kunna se. För jag tänkte använda Google Hangout för denna session.

Och ämnet för min presentation är hur man kan berika föreläsningar genom smart användande av digitala tjänster och teknik. Så jag hoppas kunna skapa en metaupplevelse på flera plan,

De tjänster och den teknik jag tänker berätta om och visa är den standarduppsättning jag brukar köra med oftast då jag föreläser:

  • Prezi som presentationsverktyg. Har använt det i över tre år nu och jag har svårt att hitta skäl att någonsin köra med Keynote/Powerpoint istället. Även en straight forward serie med bilder är så otroligt mycket enklare och snabbare att få upp i Prezi. Och i mitt jobb på Salgado erbjuder vi numera även Prezi-kurs.
  • I min presentation finns i regel inte mycket text alls. Föredrar att säga mitt budskap till åhörarna istället för att de ska läsa tillsammans med mig i presentationen. Men mina stolpar till bilderna/presentationen brukar jag lägga upp i ett publikt Evernote-dokument. Och det dokumentet brukar jag skapa en kortadress till via Korta.nu. Därmed är det enda åhörarna behöver anteckna den korta.nu-adressen. För i Evernote-dokumentet lägger jag även mina kontaktuppgifter, Bambuser-sändningen och adressen till min presentation. Så har de allt på samma ställe.
  • Jag använder oftast Bambuser för att sända och sparar där mina föreläsningar. Men denna gång blir det Google Hangout istället för att få till dubbelriktad kommunkation med publiken i Köpenhamn och eventuellt på någon/några orter till.  

För att få med åhörarna så mycket som möjligt ska jag alltså denna gång även använda mig av Speakerscore som en vän i Danmark varit med och utvecklat. Han tipsade mig även om tjänsten Understoodit.com som är till för att lärare ska kunna ha koll på att eleverna förstår och hänger med i lektionen/föreläsningen.
Och så finns en annan gratistjänst som heter Mentimeter som också är en gratis Mentometer-tjänst.

Jag kommer att använda mentometer både för att få feedback om vad åhörarna tycker/tyckte om sessionen. Men jag kommer även låta publiken/åhörarna välja riktning på mitt föredrag vid minst ett par tillfällen. Och även få välja om jag ska prata mer om något visst eller om jag ska gå vidare till nästa punkt.

Fredagen den 15/3 kl. 13-14 kör jag alltså detta event. Och vill du vara med i Uppsala på Hotel Gillet och äta finlunch samtidigt som du får vara med om ett unikt experiment så anmäler du dig här. Och här finns evenemanget på Facebook.

Jag lovar att återkomma och berätta hur det gick och om tekniken fungerar kommer jag även att ha en video som jag kan länka upp så ni kan se hur det gick.

Facebooks serverhall i perspektiv

Facebook valde som de flesta känner till Luleå för placering av en av sina datorhallar. Den är nu i princip färdigbyggd och enligt vad jag hörde för ett par veckor sedan så installeras just nu servrar för fullt (jag känner mamman till han som är platschef). Hallen kommer att dra el motsvarande vad hela Västerås använder. Och den kommer att höja medeltemperaturen i området. Så det är ett imponerande bygge. Hallen är byggd enligt samma modell som två tidigare hallar som färdigställts i North Carolina och Oregon.

Serverhallen är på 28.000 kvadratmeter vilket kan jämföras med Gekås i Ullared som är på 19.000 kvm. När jag ser flygbilden ovan och inser vad gigantisk den är så får jag ytterligare argument för att man inte längre kan eller ska se Facebook som en enskild tjänst utan mer som en självständigt levande organism. När jag föreläste om Facebook nyligen så sa jag till publiken att de skulle tänka på Facebook som Bob the Blob: :)

Bob the blob från filmen Monsters vs Aliens

Grundaren Mark Zuckerberg sa på en konferens för inte så länge sedan att de har som mål att skapa ett pararellt Internet.

Aktuell Facebook-statistik för Norden

För övrigt så har jag noterat att Facebook backat en aning på sistone i Sverige. Facebook räknar ju de som aktiva som varit inloggade minst en gång den senaste månaden. Antalet invånare i Sverige på Facebook stod och stampade på en bit över 4.9 miljoner i flera månader i rad runt årsskiftet. Men nu är det nere på strax över 4.8 miljoner. Jag tror inte det kommer att fortsätta backa så mycket utan öka sakta snart igen. Sett i ett Nordiskt perspektiv så har vi ungefär lika stor andel av befolkningen som är aktiv på Facebook. I Norge är det just nu 2.75 av 5 miljoner (55%). I Danmark är siffran 2.98 av 5.5 miljoner invånare (54%). I Finland är det något färre med 2,26 av 5.4 miljoner (41%). Och i Sverige är vi bra nära 50% prick med 4,81 av 9.55 miljoner invånare (50,3%).

Facebook är här för att stanna för lång tid framöver. Och serverhallen i Luleå är ett väldigt påtagligt och fysiskt verkligt bevis för det.

I am back!

Mitt bloggande i #blogg100 tog hastigt slut på grund av rejält strult med min WordPress-installation. Förra söndagen uppdaterade jag temat och lite andra små ändringar och plötsligt kunde jag inte:

1. Lägga till bilder i blogginlägg
2. Lägga in länkar i texten
3. Switcha till HTML-läge i blogginlägget (där jag hade kunnat fixa bild och länk med html-kod)
4. Ändra publiceringsdatum och status

Väldigt basala grejor alltså för bloggande. Jag försökte med allt möjligt och bad om hjälp i en Facebook-grupp för WordPressutvecklar. Nu raderade jag en hel radda med tillägg i WordPress som jag inte använder. Och något av dem måste det ha varit som ställde till det för nu fungerar allt igen som det ska.

Så efter nästan en veckas uppehåll är jag tillbaka i Blogg100. Och jag har en del blogginlägg på lut nu som inte blev skrivna trots att jag hade dem klara i huvudet. Så jag tänker hiva mig på tåget igen.

Nutidens digitala referenser

När du söker jobb idag kan du utgå från att den tilltänkta arbetsgivaren kommer att Googla dig. Heter du Sven Andersson eller Anna Svensson och liknande har det inte så stort betydelse eftersom det är svårt att veta att det verkligen är dig den som Googlar hittar. Men heter man något lite mer ovanligt blir det desto mer betydelsefullt vad arbetsgivaren hittar på dig. Och i vissa fall handlar det kanske än mer om vad de inte hittar på dig.

Men förutom att du blir Googlad så finns det några ställen som kan vara bra att ha koll på och kanske tom ange som referenser. För förutom din CV, intyg och betyg är det viktigt att ange referenser. Och några digitala referenser som säger en del om dig, din digitala närvaro och vad du kan är följande:

LinkedIn skills

Skärmdump av mina Skills and expertise på min LinkedIn-profil

Att en blivande arbetsgivare kollar på din LinkedIn-profil är självklart. Men det som jag tycker borde vara mest intressant efter CV och resumén är de skills som andra människor har gett dig. Om du tittar på en persons LinkedIn-profil och scrollar ner en bit så hittar du det. Man kan så klart ange vilka skills man själv tycker att man har. Men det som är intressant är att se vilka skills dina kontakter tycker att du har. Och hur mycket.

Tidigare kunde man skriva rekommendationer för varandra på LinkedIn. Och det var lite svårt tycker jag. Både att spontant skriva åt andra och att be om. För det känns som att det är något outtalad förpliktelse att man måste skriva en tillbaka då man får en rekommendation. Men skills är mer otvunget genom att man bara klickar för vilka skills du tycker andra har.

Här kan du se min publika profil på LinkedIn. Det verkar som att man bara kan se staplarna med hur många som addat ens skills på de kontakter på LinkedIn som du har. Kanske du även kan se det på dem som är upp till tre steg bort.

Jag brukar lägga någon minut då och då på att klicka för om jag håller med att olika personer har de skills som de uppgivit. Och det verkar som att några av mina LinkedIn-kontakter även gör det för mig :)

Klout

Mycket omdiskuterat verktyg som mäter en persons ”influence” på sitt nätverk. Klout har 400 mätpunkter och det Kloutscore man för tillfället har är resultatet av de senaste 90 dagarnas resultat på dessa 400 okända punkter. Så klart går det att manipulera siffran. Och så klart ska siffran inte läsas som ett poängresultat som ska jämföras med andras. Men en användares Kloutscore säger iallafall något om en person. Och även om den du vill kolla inte själv har registrerat sig på Klout men finns på Twitter så kan du få ut ett resultat på ett visst Twitter-konto. Mig kan du kolla in på klout.com/#/erkstam.

Kommande helg ska jag vara med på SSMX och ska definitivt lyssna på Deepeds session om Klout med rubriken ”Ingen gillar Klout men alla vill scora”. Här kan du läsa ett blogginlägg med samma rubrik som bra förklarar vad som är bra med Klout.

En liknande tjänst är Peer Index, men som verkar ha en något annorlunda algoritm.

Twitter-listor

En sak som kan säga en hel del om en person är vilka listor denne har hamnat på Twitter. För det är något som man själv inte kan styra över. Och visst kan man hitta en del märkliga saker om du tittar i den radda med listor jag hamnat i. (Geek girls kan vara den märkligaste listan jag är med i)

Expovault

En ny tjänst som en vän till mig satt upp är Expovault. Det är en sajt i huvudsak för personar som jobbar som utvecklare, designer osv där man ska kunna visa upp sina showcases. Jag har ett konto där men har inte kommit på vad jag ska ha det till då jag inte programmerar alls eller har anda saker som kan radas upp för allmän beskåndning. Men testa gärna tjänsten och säg vad ni tycker till Femi Hassani

About.me

About.me, som från början bara var ett ställe där du kunde lägga upp dina kontaktuppgifter och länkar till de platser du finns på, verkar utvecklas mot att bli en mer avancerad referens-sajt med sociala funktioner och kopplingar till alla dina konton och sajter. Här kan du se min about.me-sida. Där är inte så mycket andra som tycker till om vad du kan och hur du är förutom att de kan lägga tlll din ”About.me” till sina favoriter. Har inte riktigt räknat ut vad just det ska vara bra för. Men det kanske visare sig framöver.

Kan man vara helt offline?

Jag känner många som aktivt valt att inte vara närvarande på Facebook, Instagram och Twitter osv. De bloggar inte. Har ingen egen hemsida. De menar sig inte behöva vara närvarande på nätet. Och har aktivt valt bort det för att de inte vill finnas där sökbara och för andra.

Jag bloggade tidigare om hur viktigt det borde vara för en del att ta kontrollen över vad som hittas när man Googlar på ens namn om man har ett personligt varumärke att vårda.

Men även utan något som helst intresse av det och av nätet så tror jag ändå att man lämnar en rad digitala fotavtryck.

Och det kan bli riktigt knasigt ibland och rena tankevurpor. Tänker exempelvis på denna man som Emanuel Karlsten uppmärksammade för några år sedan och som jag hittade bland mina sparade länkar på Delicious på taggen ”funny”:

en man och hans hus i bakgrunden och där han citeras i texten då han säger att hans hem är hans borg och att han inte vill att någon ska ta bilder på det

Originalartikeln från Nerikes Allehanda finns kvar på webben ännu så här 3.5 år senare. Och detta är inget unikt tillfälle på hur folk tänker sig att det bara är vissa saker, företeelser och specifika tjänster som är webben. Men glömmer att som i detta fallet även lokaltidningen är på webben.

Jag har en framtidsspaning som föreläsning som jag gjort vid några tillfällen de senaste 1.5 åren i lite olika format och där jag visar på hur Internet vävs samman med vår fysiska omgivning genom flera olika tekniker och utvecklingen på områdena ”Sakernas Internet”, LBS och Augmented reality. Genom att Internet i allt större utsträckning blir en del av vår omgivning blir ju även vi samtidigt en del av Internet. Vad vi än tycker om det och hur lite vi vill det själva.

De barn som föds idag har ofta en digital närvaro innan de ens är födda. För jag har mer än en gång sett blivande föräldrar lägga upp ultraljudsbilder på Facebook och bloggar. Sedan är de som växer upp idag ofta väldigt väl dokumenterade på mammors och pappors bloggar, facebook-profiler, Instagram osv. När dessa barn sedan blir stora nog att sätta sina egna digitala fotavtryck kommer det att finnas massor med bilder, videos och texter om dem.

Så nej, jag tror inte att det går att vara helt offline och utan någon som helst digital representation längre. För även om du själv inte är där aktivt så är det andra som kommer att skriva om dig, tagga dig i bilder, nämna dig i inlägg osv. Du kommer att dyka upp i resultatlistor, deltagarförteckningar, kanske nämnas i en nyhetsartikel osv.

I allt detta finns en integritetsaspekt som är intressant att fundera på och diskutera. För denna ofrivilliga nätnärvaro för både de små barnen och även dessa äldre som aktivt valt bort att finnas på nätet borde kanske ha en rätt till att få vara offline och bortkopplade?

Till sist: UR och Kjell Eriksson (Kjelleman) gjorde en kul och intressant dokumentär i höstas på detta ämne som heter ”De bortkopplade”. Den finns att se här fram till 11/5 om du missat den.

 

 

Sharing is caring… is love

Idag är det mycket kärlek i luften och på nätet. För det är ju Alla hjärtans dag. Och eftersom det varit så mycket prat på sistone om näthat så tänkte jag skriva om det jag tycker är riktig nätkärlek: Att dela med sig av innehåll.

Inventering av mitt digitala fotavtryck

Jag har under några års tid nu försökt dela med mig av sånt jag tror att andra kan vara intresserad av. En snabb inventering ger följande status just nu:

Allt ovanstående + en del annat i andra kanaler är det man brukar kalla mitt digitala fotavtryck. Och många jag träffar fattar inte vad vitsen med allt detta delande är. Men genom att dela med mig av allt detta har jag fått flerfaldigt tillbaka av allt andra delat med sig. Tänk alla bilder man sett som gett en snabb uppdatering om vad ens vänner och bekanta gör. Alla blogginlägg jag lärt mig så mycket nyttigt, lärorikt och tänkvärt av. Alla föreläsningar man kunnat se via Bambuser och Youtube då man inte haft möjlighet att fysiskt vara på plats. Alla diskussioner och input jag fått via Twitter, kommentarer osv.

social media club logo, if you get it share itIf you get it, share it

Social Media Club är en internationell organisation med flera hundra lokala klubbar (s.k. chapters) runt om i hela världen. Jag startade upp i Uppsala för 2.5 år sedan. Och devisen för Social Media Club är ”if you get it, share it”. Klubbens syfte och idé är att man delar med sig av kunskap. Experter och nybörjare kan samlas och tillsammans blir alla klokare.

Nätkärlek är att dela. Och min filosofi med allt jag lägger upp på nätet är att det är till för att delas vidare. Vill jag inte att något ska delas vidare eller skulle jag vilja skydda något och tjäna pengar på något innehåll så skulle jag inte lägga upp det publikt på nätet.

Ge ditt innehåll vingar

Foton jag lägger upp är alltid Creative commons Attribution licens på. Det innebär på svenska att de är fria att använda till vad man vill bara man anger mig som fotograf. Jag tycker det bara är kul om någon hittar en användning av mina bilder förutom att de är ett sätt att låta mina vänner och bekanta ta del av sånt jag gör, ser och upplever.

silluetter av besökare som står framför en upplyst isskulptur

I går kväll besökte jag med min familj den pågående Isfestivalen i Stadsparken i Uppsala. Jag tog ca 200 bilder. Och av de valde jag ut de 70 som jag tyckte blev bäst och la upp dem på mitt Flickr Pro konto. Jag twittrade ett tack till Uppsala kommun för ett trevligt arrangemang. Och det fortsatte i en dialog som mynnade ut i att de troligen kommer att använda någon av mina bilder på uppsala.se:s startsida. Skulle vara kul att få ha med en bild där.

Nätkärlek är även länkkärlek. Så när du skriver, twittrar och bloggar om något/någon du gillar så måste du komma ihåg att även länka till den webbplats, den artikel, den tweet eller bild du pratar om. För dels erbjuder du en service till dina läsare. Det blir automatiskt en källhänvisning. Och du ger lite länkkraft till den du nämner och länkar till.

Mobiltelefonen blev så mycket mer än en mobil telefon #blogg100 #7

En dag i förra veckan när jag gick hem från bussen genom skogen och lyste min väg framför mig med appen ”Ficklampa” i min Samsung Galaxy SIII så började jag tänka kring vad många olika saker jag använder min mobil till. Och att mobilen ersatt en väldig massa analoga saker som man använde varje dag tidigare. Detta är några exempel på analoga saker man kan ha i sin mobil:

ett kollage av en lång rad analoga saker som inte längre behövs: radio ficklampa, anteckningsbok osv

Först var vi helt fascinerade att det gick att ringa trådlöst. Sedan även skicka textmeddelanden. Sedan även kolla mailen. Och ha kalender i mobilen osv. Nokia och Ericsson gjorde några halvlyckade försök med dyra klumpiga mobiler med pekskärmar och en miljon funktioner som få behövde och som man kom åt via bedrövligt tröga och inte så lättbegripliga gränssnitt. Men de flesta ”vanliga människor” (vad nu det är?) ville ha mindre och mindre mobiler. Möjligtvis med en polyfon ringsignal. Men inte mycket annat behövdes. Så kom Iphone och ändrade på allt. Plötsligt ville även ”vanliga människor” ha svinstora och svindyra mobiler. För i och med mobila webben och bättre och bättre kameror så fick mobilen snabbt många fler användningsområden. Förra året kunde vi läsa att Nokia tappat 90% av sitt börsvärde på ca 4-5 år. De missade uppenbart tåget som Apple drog igång och Samsung var snabba nog att haka på.

Så nu sitter vi här med mer datorkraft i fickan än vad NASA behövde för att skicka några gubbar till månen. Och vad gör vi med den? Någon skrev härom veckan att vi använder det till att kolla på roliga kattvideos och bli osams med främlingar. :)

En annan sak som också ändrats rätt så snabbt är att det egentligen inte är mycket som finns i mobilen. Den är bara nyckeln eller den fysiska kopplingen till all vår data och alla våra kanaler på nätet. Min Samsung Galaxy började strula för ett par veckor sedan. Den hängde sig och startade om sig. Och jag blev till slut tvungen att nollställa den till fabriksinställningar. För bara 2-3 år sedan hade det eller att ha fått mobilen stulen inneburit en smärre katastrof. Nu var det bara att ladda ner apparna jag hade på nytt. Logga in på mina olika konton och så var jag tillbaka på banan igen. Tog bara ett par timmar.

I nedanstående klipp kan man se en uppräkning av saker som har försvunnit eller är på väg bort då den ersatts av digital teknik. Hur mycket av det som finns i ovanstående bild och denna video använder du fortfarande? Och varför?