Familjen testar apelsinjuice

juicemuggar och juicepaket uppradade för test

Då var det dags igen för familjens testpanel att jobba lite ;). Nu har familjen testat 10 sorters apelsinjuice. För precis som med julmusten i december så finns väldigt bestämda åsikter om vad som är god juice. Och det går åt ansenliga mängder i en familj med 7 pers. Själv dricker jag knappt någon juice och försöker få barnen att inse att det är nåt man kan ta på morgonen och inte hinka litervis som allmän dryck under hela dagen. Mest pga sockermängden.

Men nu numrerade vi iaf upp 10 sorter till var och en enligt följande lista (ingen visste vilken som var vilken. Inte ens jag som hällde upp allt kom ihåg vilket nummer mer än ett par hade då vi skulle testa):

  1. Tropicana
  2. Garant (Willys)
  3. Xtra (Coop)
  4. Coop
  5. Eldorado
  6. Rynkeby
  7. ICA
  8. DelMonte
  9. Godmorgon
  10. Bravo

Alla fick på förhand ranka alla sorter för att jämföra med för egen del efteråt. Det var så klart Tropicana, Rynkeby och Godmorgon-juice som toppade de flestas lista. Jag och flera med mig var helt övertygad om att Eldorado skulle vaskas och klassas som odrickbar. Men det händer alltid intressanta saker när man gör en sådan här test.

Smaken skulle denna gång betygsättas i betyg 1-5 där 1 motsvarar ”knappt drickbar” och 5 motsvarar ”typ färskpressade apelsiner”.

 

Och så här blev hela resultatet av vårt juicetest (klicka på bilden för att se diagrammet större):

diagram för juicetest, se länkat excel-ark för tillgängligare dataDen överintresserade (eller om man inte kan se bilden ovan) kan läsa hela Excel-arket här.

Toplistan enligt Familjen Erkstam ser alltså ut enligt följande (Med snittbetyg i parantes).

  1. ICA (4,14)
  2. Tropicana (4,00)
  3. Rynkeby (3,71)
  4. Bravo (3,57)
  5. Coop (3,43) / God morgon (3,43)
  6. Xtra (Coop) (2,00) / Eldorado (2,00)
  7. Garant (Willys) (1,86)
  8. DelMonte (1,00)

Av alla sorter var det bara DelMonte som vaskades efter vårt test. Vedervärdig smak av mögliga apelsiner. Och jag har inte kommit över chocken att jag gav Eldorado 4 poäng.

Om du vill göra om precis samma test som vi gjorde kan du ladda ner vårt testprotokoll här (word-doc).

Smaktest av 10 sorters julmust 2013

test av julmust börjar härVi har testat 10 av alla de olika sorters julmust som finns i butikerna i år. Det finns många fler, men vi stannade vid 10. Så vi har samlat på oss sorter under någon vecka då vi sett nya. De vi köpt hittade vi på ICA, City Gross, Willys eller Coop.

Testpanelen bestod av 6 av 7 familjemedlemmar i åldrarna 9-43 år.

10 flaskor med olika julmust

De sorters julmust vi testade var:

  • Harboe
  • Nygårda (Spendrups)
  • ICA
  • Coop
  • Apotekarnes
  • Zeunerts
  • Guttsta källa
  • Three hearts
  • Nygårdas Ekfatslagrade
  • Wasa

Ingen visste vilken sort som var i respektive mugg. Det var jag som hällde upp alla men jag hade glömt det mesta av ordningen när det var dags att smaka. Alla fick ange smakbetyg i skalan 1-10 på alla de tio sorterna. Om man ville så fick man även skriva en kommentar på respektive nummer av julmust.

Resultatlistan i smaktestet:

coop julmust1. Coop

Bäst sammanlagda poäng fick lite oväntat Coops julmust med ett snitt på 6.7.
Några kommentarer som vi skrev om denna: ”Mustig , len, julig”, ”Äkta mustsmak”, ”Detta måste vara Apotekarnes eller Nygårda”, ”Extra plus för att den inte är så söt”.

zeunerts-julmust2. Zeunerts

Andra på listan blev Zeunerts. Och det enbart för att det var absoluta favoriten för de två 40-plussarna i familjen som gav 9 av 10 i smakbetyg. Snittbetyg 5.5. Några kommentarer: ”Smakar malt. God!”, ”smakar russin”, ”god rökig smak, men kanske inte direkt som julmust ska smaka”
De (yngre) som inte gillade denna sa: ”usch” ”blä” ”sodastreamat kaffe”. 19-åringen gillade denna men inte 20-åringen så jag antar att det är där brytningsgränsen går om man tycker om denna eller inte.

guttsta julmust3. Guttsta källa

Denna fick ett snittbetyg på 5.3 och verkar vara en i mittfältet av vår smak då våra betyg var mellan 4.5 och 6. Några kommentarer om denna: ”billig”, ”smakar vatten”, ”ganska ok men med lite mysko bismak”. ”standard-must”, ”smakar inget, bara sött”.

4. Three hearts och Vasa

vasa julmust

three hearts julmust

Fjärdeplatsen delas alltså av två sorter som båda fick 5.2 i snittpoäng.

Three hearts fick inga fina kommentarer förutom en i testpanelen som tyckte att det är precis så här must ska smaka. Övriga tyckte den var menlös och smakade billig sort.

Vasas must tyckte panelen vad ok: ”så som must ska vara” sa någon. ”blaskig men inte odrickbar” skrev någon annan. Och samma testare som lovordade Three Hearts tyckte även Vasa must var bland de bättre.

5. Nygårda och Harboe julmust

Harboe must Nygårda julmust

 

 

 

 

 

 

 

 

Dessa två sorter får precis 5.0 i snittbetyg och delar därmer på femteplatsen.

Nygårda från Spendrups borde räknas som en klassiker tillsammans med Apotekarnes. Men den skrapar ändå inte ihop mer än 5.0 i snittbetyg. Det är iaf två i testpanelen som gissar på att detta måste vara en av de två mest klassiska sorterna och ger även bra betyg. Men två i panelen tycker den är ”intetsägande” och smakar vatten.

Harboe fick femmor och sexor i betyg men en tvåa som drog ner snittbetyget en aning.

Några kommentarer om Harboe must:

”sötast av alla, måste vara 97% socker”
”lite sliskig”
”helt ok”
”för söt”
”luktar gott, smakar inte julmustigt”

Apotekarnes julmust6. Apotekarnes

Detta är den största överaskningen för panelen när de får veta att den julmust som i snitt bara skrapar ihop 4.0 poäng är den mest klassiska av alla sorter.

Så här säger panelen om denna då de smakat:

”specialsort, inte så god”
”smakar inte ett smack”
”menlös, intetsägande”
”måste vara en ekfatsgrej”
”smakar dyrt men svag”
”läskig”

ICAs julmust7. ICA

Näst sämst betyg av alla får ICAs julmust med 3.8 i snitt. Vi som är 40+ ger 5 och 6 i betyg men de som är 20 år eller yngre gillar inte denna sort alls. Några utlåtanden om denna:

”vattnig smak”
”en billig sort”
”eftersmaken bättrade på betyget något”

”Helt vanlig” var kanske det mest positiva omdömet om denna sort.

Nygårdas ekfatslagrade julmust8. Nygårdas ekfatslagrade julmust

Denna julmust som ska vara lite exklusiv finmust går inte hem hos denna testpanel. Den får endast 3.2 i snittbetyg och så här säger panelen om denna:

”dyr, besk, förmodligen exklusiv”
”kolsyrad hostmedicin”
”heeelt vidrig”

En av familjens tonåringar säger iaf att den är ”lite konstig men kan bli god om man vänjer sig”. Och det är kanske precis så att detta är en lite svårare smak som man kanske måste dricka några gånger för att lära sig att uppskatta. Och så kanske det är något psykologiskt med den fina flaskan som gick förlorat när vi fick detta i en plastmugg.

Det är iallafall helt klart så att vi kan strunta i de ekfatslagrade must-sorterna i vår familj och se till att vi har Coop-must på bordet när det blir jul :)

Den överintresserade kan ladda ner hela testpanelens resultat här (pdf)

Gamex 2013. Bra och dåligt.

panoramabild över Gamex

I går hade jag en ledig dag och tog med mig barnen till spelmässan Gamex som arrangerats tor-sön varje höstlov sedan 2010 och vi har varit på alla. En trevlig höstlovstradition. Första året 2010 hade jag med mig alla fem barnen och vi hade kul hela dagen, alla från 5 till 40 år då. De följande tre Gamex har jag haft med mig de tre yngsta barnen och det har varje år varit efterlängtat och vi har där skaffat oss en bra överblick av vilka spel som verkar intressanta och bra.

Dåligt nr 1: Ingen Nintendo på Gamex :(

En stor besvikelse i år är att Nintendo för första gången inte alls har monter på mässan. Det har alltid varit vår familjs favoritmonter eftersom Wii är vår konsoll. I sommar uppgraderade vi till Wii U och jag har redan haft dåliga vibbar kring den konsollen. För det har varit väldigt tunt med nya och intressanta spel till den sedan den kom. Och vad som är hönan eller ägget vet jag inte, men de säljer tydligen väldigt mycket färre av Wii U jämfört med övriga konsoller.

Enda inslaget av Nintendo på hela mässan var CDON som smällt upp en ledsen och ynklig rad av fyra Wii U stationer där man kunde testa två olika nyheter.

 Dåligt nr 2: Gamex mer stereotypt

Jag tycker det mesta av utbudet, nya titlar och det mesta av ståhejet som fanns på årets upplaga av Gamex verkade vara riktat till killar mellan 16-19 år. Har iaf en känslan av att tidigare år hade en större bredd på utbudet som visades upp. Antar att det är köpstarkaste gruppen och kanske därför utställarna fokuserar på dem. Tydligen inte bara jag som tycker så här.

Dåligt nr 3: Inget för föräldrar

I god tid inför årets Gamex hörde jag av mig till arrangören och föreslog att de skulle kunna erbjuda en föräldra-lounge där vi i facebookgruppen ”Geek parents” kunde hänga och stå för innehåll i form av diskussioner och seminarier. Har inte fått någon respons alls på det. I Metroartikeln ovan säger arrangören att de inte kan hitta någon som backar en Lattemamma-hörna eller barnhörna så det kanske är förklaringen till det svala intresset även för min Geek Parents hörna. Jag tänkte att spelbranchen skulle kunna se en poäng i att man upplåter en lounge för en grupp på 600+ spelintresserade föräldrar som bejakar barns teknikanvändning. Som en kontrast till de flesta föräldrar som motvilligt följt med sina barn till Gamex och ägnar mkt tid åt att begränsa och kontrollera barns spelande.

Några trevliga glimtar:

1. Cosplay, alltid lika kul

För tredje året i rad så klädde mina två yngsta ut sig till sina favoritspelfigurer, sk costume play eller cosplay. Och så här har de sett ut:

Barnen utklädda till Toad och Mario från Supermario

Gamex 2011, Toad och Mario

barnen utklädda till Stevie från Minecraft och Toad från Supermario

Gamex 2012, Stevie från Minecraft och Toad från Supermario. Hamnade på Gamex hemsida

 

barnen utklädda till Mario och Link (från Zelda)

Gamex 2013: Mario och Link

De gillar uppmärksamheten som det ger att komma utklädda. Första åren var det inte lika hysteriskt med folk så då syntes de också bättre. Idag var det så packat med folk att det var svårt för vem som helst att märkas där. Men det var många som var fram och ville fotografera. Och Link hamnade tom i torsdagens sändning av Rapport på SVT:

¨

2. Kändisfotografering

Enligt rykten kan det hända att Minecrafts skapare Notch (Markus Persson) ska besöka årets Gamex. Vi såg inte av honom idag. Men däremot så fick min 14-åring syn på Marcus ”Stamsite” Nyman, en av Sveriges största Youtubers som har miljonpublik på sina klipp där han spelar Minecraft och mycket annat.  Vi fick en bild på honom + barnen. Trevlig kille som i princip poserade och signade autografer varje gång vi såg honom.

Youtube-kändisen Stamsite poserar med barnen

 

Själv hade jag gärna velat träffa de japanska spelutvecklarna från Bandai Namco som var på plats. Men kön ringlade sig lång till poster-signeringen med dem. De vinkade glatt till Link och Mario när vi gick förbi iaf. Bandai Namco

3. Cobotsgame och andra nya bekantskaper

cobotsgame

En ny trevlig bekantskap på mässan var Cobots. Ett samarbetsspel där man styr varsin Cobot och måste co-ordinera sina cobots och samarbeta för att ta sig genom banorna. Barnen tyckte det var kul. Den finns att ladda ner och köpa för 31 kronor på www.cobotsgame.com. Jag har köpt och laddat ner men det funkar bara på Windows ännu så jag har inte hunnit testa det själv.

4. Grafik på ny level

Det var kul att få glimtar av de nya spelkonsollerna PS4 och Xbox One. Grafiken i ”Ryse, Son of Rome” var epimagisk. Nästan så det var svårt att se att det var datorgrafik och inte filminspelning med riktiga skådespelare. Se själv i spelets trailer:

 

Wasabiweb – webbyrå i Uppsala som levererar

webbyrå som levererar webbplatser med bra sökmotoroptimering med responive design

Ok. Ni har säkert redan fattat att detta är reklam. Men jag får inte en spänn för att skriva detta. Som egenföretagare under 1.5 år hjälpte jag ibland mindre företag och organisationer att få en ny webbplats i WordPress. Men att koda och bygga webbar är egentligen inte min grej. Att utbilda i hur man använder WordPress är jag däremot mycket bättre på.

Sedan jag började på Salgado förra året så har jag träffat på många kunder som borde börja med att skaffa en ny webbplats för att få en plattform för en vettigare och mer effektiv närvaro på webben. Och eftersom vi på Salgado inte bygger webbplatser är det bra att vi hittad denna webbyrå som levererar snygga, sökmotoroptimerade webbplatser i vårt favoritverktyg WordPress.

Två andra saker som också gör Wasabiweb till ett bra alternativ då man ska bygga nytt är att de alltid bygger sina webbplatser så de har responsive design. Och när de bygger så jobbar de agilt vilket innebär att kunderna alltid kan vara säkra på att det som levereras blir så bra som möjligt för just dem.

Än en gång: Jag säger inte detta mot betalning. Salgado betalar normal pris för sin nya webbplats de just nu färdigställer. Jag gillar det de gör helt enkelt. Och liiite länkkärlek kan man ju få bjuda på då ;)

Sweden Social Web Camp 2013

Detta var mitt fjärde SSWC och det blev precis så inspirerande, lärorikt, intensivt och fantastiskt som 2009, 2010 och 2012 var. Även om varje SSWC är unikt och inte riktigt som det föregående så blir det perfekt eftersom det är just det årets deltagare som sätter programmet. Tillsammans skapas detta väldigt speciella evenemang som jag menar är branchens viktigaste på hela året.

Sweden Social Web Camp är inte en traditionell konferens utan en knytkonferens (Mer om vad en knytkonferens är kan du läsa här).

Torsdagen:

För 170 av deltagarna började årets konferens på Stockholm C när det chartrade museitåget startade på torsdag morgon. Det var andra året i rad som PR Newswire sponsrade ett tåg så vi 170 resenärer kunde åka fram och tillbaka till Blekinge i ett alldeles eget fint 60-tals-tåg för en rimlig peng. Diskussionerna och mötena börjar alltså redan på tågresan ner. Så även denna gång.

Väl framme på ön var det get-together och fredagens program sattes upp efter de sessioner vi fått rösta fram på förhand:

programmet för fredagens sessions i form av papperslappar tejpade på ett stort schema på tältväggen

Fredagens program (AKA The Grid)

 

 

Fredagen:

Efter en lite kall natt i tältet var det dags för dagens sessioner. Min dag blev så här:

Kl 10-11. Mycket intressant paneldiskussion om kundtjänst i sociala medier. Fritjof Andersson Relationdesk ledde diskussionen med en fantastisk panel bestående av community managers på Telenor, Scandic, Eniro och Emil Stenström från Kundo. Mycket bra! Mycket intressant.

Kl. 11-12. Gemenskapsmarknadsföring i sociala medier. Elia Möhrling på Tribaling berättade mycket transparent och frikostigt kring sina unika och mycket vettiga tankar kring hur företag ska jobba med sina varumärken och med marknadsföring i ett interaktionssamhälle som det vi har idag. Här har Elia nu själv lagt upp allt om hans session: video, bilder, presentationsmaterialet.

Lunch 12-13. Under lunchen hann jag med att vinna en 7 minuters helikopterflygning. Sånt händer bara på SSWC. City Network twittrade ut att man skulle hitta en viss GPS-position på ön och att de 50 första som kom skulle få en upplevelse. TACK till Andreas Ahrens som kom tillbaka med helikopterbiljett och viskade till mig vart jag kunde hitta dem :)

Kl 13-14. ”Quantify yourself”. Sessionen skulle handla om hur jag genom att samla data får mer ut av min vardag. Här måste jag erkänna att det var årets mest missvisande beskrivning av en session. För det handlade bara om vilken data som kan samlas och med vilka komponenter. Inte alls särskilt mycket om hur min vardag blir bättre av det. Men det var fortfarande mycket intressant för en tekniknörd som jag så jag hängde kvar med stort intresse.

Kl. 14-15. Här skulle jag gå på en session om programmering för barn. Det var liksom inte något ”Go!” i sessionen och inte riktigt vad jag hoppades på så jag tappade snart intresset och gick därifrån och blev stående ute och pratade med andra vilsna själar istället. Nog så bra det. Jag passade även på att förbereda mig lite inför dagens sista session där jag mer eller mindre ofrivilligt hamnade på en programpunkt.

Kl. 15-16. ”Sluta fulsälj”. Det var en fortsättning på en livlig diskussion i SSWCs Facebookgrupp och under förra årets SSWC. Min vän @peppelorum utmanade mig på en one-to-one polemik kring hur företag kan sälja sig på event som detta utan att ”fulsälja” som han kallar det. Vi käftades inte särskilt mycket men fick igång de ca 25-30 deltagarna och det blev en givande och kul stund tillsammans för oss alla som var med där tror jag.

Kl 16 stod jag beredd med en A4 med en session då lördagens program öppnade. Programmet fylldes på någon minut. Men jag fick in min session ”Geek parents 2.0″ precis där jag ville ha den: Sist på dagen och på platsen ”under flaggstången” på den solvarma klippan. :)

Sedan hann jag med att bli intervjuad av Spelpappan inför en bok han håller på att skriva om vad Commodore 64 har betytt för folk. Jag har föranmält intresse och kommer att köpa boken. Med eller utan intervjun med mig som en del.

Och så var det dags för min helikopterfärd. Det var sjukt coolt och hisnande att swischa runt Tjärö på hög höjd under några minuter. Tack City Network för den åkturen!

Tjärö fotograferad från helikopter

Tjärö från ovan. Det vita SSWC-tältet syns bland träden på denna mycket idylliska ö.

På kvällen var det middag och party så länge folk ville och orkade. Denna natt blev betydligt mildare så det var skönt att sova ordentligt utan att vakna av köld. Jag + min kollega Peter rymdes f.ö. finfint i vår inte-så-lilla 2-rummare. Ett tolvmannatält med ett fyrmanna tält innuti som sovrum:

Peter Söderman poserar framför tältet

Min kollega Peter framför vår rymliga tvåa av tyg. Vårt sovrum skymtar inne i tältkåtan.

Lördagen:

Lördagens program

Lördagens program. Jag hade med mig ett grönt papper för att skriva min session på. Ser ut att ha varit ett bra drag ;)

Lördagen var det åter dags för sessions.

10-11: Storytelling med min vän Mats Adamczak från PAF. Den sessionen höll han ombord på den tvåmastade galeasen M/S Albanus som stod förtöjd i kajen under hela SSWC. Mycket intressant session av en som verkligen vet hur riktig nytta kan skapas ur bra storytelling.

Direkt efter den sessionen blev jag intervjuad för en videofilm om Havskampen som är en insamling som pågick då M/S Albanus och en skuta till seglade ner till Tjärö.

11-12: Mina kloka vänner Brit Stakston och Micke Kazarnowicz pratade på rubriken ”Istället för ROI”. Jag försökte Bambusa denna session men min uppkoppling strulade och det klipptes 2 ggr. Kolla hellre in min vän Andreas filmer på Youtube här. Det var tänkvärt och skönt att få bekräftelse att ens egna tankar stämmer överens med dessa två som jobbar med några av de största varumärkena och har lyckats i sociala medier i många år.

12-13. Lunch med många intressanta och trevliga samtal som i alla pauser och mellantider.

13-14. Anna Hass (@Glimra) höll en session om hur bra texter på en webbplats ska vara. Frivilliga bland åhörarna hade skickat in sina webbplatser till Anna som hon granskade inför publiken på sessionen. Det blev både ris och ros och Anna Hass är verkligen kunnig på sitt specialområde.

14-15. Big data. Joakim Nyström och Hampus Brynolf ledde en mycket intressant diskussion i varsin grupp på klippan under flaggstången. Joakim vågade göra det man kan under en knytkonferens: Sätta upp ett ämne man inte vet så mycket om och hoppas att det kommer folk som vet en del om ämnet. Tillsammans la vi ett pussel och gick därifrån kunnigare på området som vi alla var intresserade av.

15-16. Geek Parens 2.0. Det var min session och jag ledde diskussionen om barn och teknik. Det var en fortsättning på förra årets session på samma rubrik. Den gången fortsatte diskussionen i en Facebookgrupp som nu har långt över 500 medlemmar.
Jag direktsände denna diskussion från min mobil så du kan följa de 40 minuternas diskussion här.


Det var väldigt kul att så många kunniga och kloka föräldrar kom och diskuterade detta intressant ämne med mig. Facebookgruppen har fått stor tillströmning av medlemmar i samband med att gruppen omtalats i medier. Nu senast var det denna intervju med mig som TT Spektra gjorde i sommar som publicerades i lokaltidningar runt om i landet.

På lördag kvällen var det åter middag och partaj. Och årets middagstalare var riktigt cool. En LOL-catz-forskare från Boston Universitet, Kate Miltner. Verkar inte som att någon lyckats fånga henne på video. Men det var både kul och tänkvärt.

Summa summarum

Hemresan med det chartrade tåget var inte alls så trött och avslagen som jag trodde. Fortfarande hann jag med flera intressanta diskussioner, mötte nya deltagare, fick testa Google Glasses mm.

Att skriva om alla möten, samtal, inspirerande människor jag mött osv vore hopplöst. ÅK DIT så får du uppleva detta fantastiska själv. Här är iallafall en glimt från fredagkvällen då den 16-åriga supertalangen Manda Månson satt en timme med sin gitarr ombord på M/S Albanus:

Och detta är något av det mest väldokumenterade som händer under hela året. Så på denna sida kan du ta del av några tusen bilder, hundratals sändningar, blogginlägg, nyhetsartiklar osv om du vill se mer från vad som hände under den gångna helgen.

Här kan du se min kortare resumé av SSWC på mitt jobbs blogg.

Några av mina bilder från årets knytkonferens på Tjärö i Blekinge skärgård:

2013-08-18 19.53.042013-08-18 19.30.09DSC_7504DSC_7502DSC_7501DSC_7499
2013-08-17 21.02.392013-08-17 21.01.072013-08-17 16.31.142013-08-17 14.23.482013-08-17 10.03.232013-08-17 10.01.17
2013-08-17 09.52.09DSC_7484DSC_7483DSC_7481DSC_7477DSC_7471
DSC_7470DSC_7469DSC_7463DSC_7462DSC_7461DSC_7460

Alla mina närmare 80 bilder hittar du här: SSWC 2013, (Ett set på mitt Flickr-konto).

Tack Thomas och Kristin som skapar detta event varje år!

Tack alla sponsorer som gör att detta evenemang blir så billigt och händelserikt!

Tack alla underbara människor jag haft förmånen att lära känna och fått lära mig så mycket av under åren och även denna gång!

Här kan du läsa om mina tidigare SSWC:

Älska din busschaufför! – There´s nätkärlek in the air

Case 1: Säg hej!

Det kan tyckas banalt. Men brukar du säga hej till busschauffören då du kliver in i bussen? Eller visar du bara surt upp din biljett eller ignorerar denne om du skannar biljetten i en apparat? Jag läste någonstans för länge sedan en uppmaning att bemöta busschauffören med ett leende och ett hej. Jag började tänka på det och brukar försöka komma ihåg att göra det. Även när bussen är sen eller jag har sprungit som en idiot för att hinna med (paradoxalt nog är båda lika vanligt).

Senaste veckorna har detta klipp cirkulerat på Facebook och man blir glad av att se med vilken iver denna busschaufför hälsar varje passagerare välkommen ombord:

I Uppsala har vi en chaufför i samma kategori. Han heter Amos Makajula och har en bra bit över 5000 Facebookvänner. Han använder sitt inflytande till så många med att sprida glädje och kärlek även på Facebook. Uppsala Nya Tidning skrev om honom för några år sedan här.

Case 2: Borttappad Ipad återfunnen

För några veckor sedan lyckades jag med bedriften att tappa min Ipad-mini på bussen på väg till jobbet på morgonen. Jag trodde att jag hade den i väskan men den måste ha legat i mitt knä och glidit ner på golvet när jag gick av bussen. Som tur var kom jag på det snabbt. Och eftersom jag under den resan satt i ”dragspelet” på den ledade bussen tänkte jag att det nog inte är så lätt att se den på golvet då det är så mörkt just där. Jag började efterlysa bussen via UL som hänvisade mig till SL som kör busslinje 677 från Norrtälje mot Uppsala. De lovade försöka kontakta busschauffören som nu var på väg tillbaka mot Norrtälje. Redan inom en timme efter att jag tappat min Ipad fick jag veta att den var upphittad och inlämnad på bussgaraget i Norrtälje. Så jag kunde åka och hämta den kort därefter vilket jag gjorde. Behövde inte betala någon avgift (som man måste om den skulle hamnat på hittegodsavdelningen) och jag frågade vem som ska ha hittelönen men de visste hon inte som hade förvarat den åt mig. Jag åkte hem lycklig att ha fått tillbaka min Ipad men kom på att jag ju borde ha haft med mig fikabröd åtminstone. Så ett par dagar senare hade jag med mig två stora lådor med godbitar som jag lämnade till busschauffören då jag åkte hem en dag. Jag bad honom lägga det i deras fikarum i Norrtälje och hade även skrivit ett kort om varför jag ville bjuda på fika. Cheezy kan tyckas (framför allt att skriva och berätta om det). Men min poäng är att allt blir så mycket trevligare med väldigt små medel.

Jag kan tänka mig att busschaufförer inte alltid möter trevliga miner och glada tillrop. När det är vinter och bussen är försenad är det ändå busschauffören som ofta får ta skit för det. När bussbolaget inför nya hopplösa betalsystem för SMS-biljetter är det också busschauffören som får ta skiten. Anledningen till att kontanter plockats bort från många bussbolag är till en början rånrisken. Det är ju chaufförer som blivit brutalt misshandlade för sin kontantkassa på några hundralappar.

Så älska din busschaufför! Behandla honom/henne som en medmänniska. Och den gamla sanningen ”behandla andra som du vill bli bemött själv” gäller även när du kliver på bussen.

Case 3: Flashmob

När din favoritbusschaufför fyller år nästa gång kan du kanske arrangera en flashmob som den här ;)

(Spoiler alert: Det förtar lite av det fina i klippet att det på slutet visar sig vara reklam för busstrafiken. Man vill så gärna att det ska vara på riktigt men det kan ju faktiskt vara helt iscensatt.* Men jag får iaf tårar i ögonen varje gång jag ser det)

*) Uppdatering: Säkra källor från Köpenhamn intygar att Mukthar-klippet är på riktigtTack Anders Colding för det. 

Till slut: Tack till My Hallin vars fråga på Twitter tidigare idag blev inspirationen till detta inlägg.

Logoförslag SSWC 2013

Jag hoppas det blir SSWC för mig även i år. Denna gång tänkte jag göra ett försök med en logga för evenemanget. Så jag ger er…

The nyan sheep!

sswc2013mini

 

Det är dags att vi får lite pixelgrafik i en logga. Och jag tyckte det kunde passa med en alldeles egen variant av en gammal meme: The nyan cat.

(Om någon vill spinna vidare och göra gif-animationer osv så kan jag även lägga upp grafiken i ovanstående logoförslag med fåret och regnbågen frilagt.)

Sorry #blogg100, I am out

Text: Sorry #blogg100 we're closed

Bloggutmaningen att skriva 100 blogginlägg i 100 dagar i rad var kul så länge det varade. Fantastiskt initiativ. Men det var kanske veckan med WordPress-strul som dödade orken och motivationen att köra ända in i kaklet. Och jag var ju egentligen redan ute ur leken innan dess då jag missade två dagars bloggande.

Jag har inga ursäkter egentligen för visst hade det gått att lösa med lite bättre planering och att prioritera upp det. Men som livet ter sig just nu så är högsta prio familjen (som alltid) och näst högsta prio jobbet där det också är hektiska dagar numera.

Men det var som sagt var kul så länge det varade. Det har varit nyttigt att blogga mer frekvent. Och det var bra hjärngympa att grunna på vad dagens blogginlägg skulle kunna handla om. Statistiken visar att det som jag iaf når ut med längst (om det nu egentligen är viktigast) är då jag varit mer personlig och lämnat ut lite mer av mig själv istället för att bara skriva ytliga reflektioner kring teknik och sånt som många andra skriver om.

Jag fortsätter blogga här då jag har något att säga som bara passar att skriva här. Men i huvudsak kommer jag att blogga på jobbets blogg och kanske ett och annat inlägg även på Ajour.se där jag är gästskribent. Och så sent som igår fick jag en förfrågan om att börja skriva lite mer frekvent på Socialbusiness.se, en blogg jag skrivit på ett par gånger förrut och som nu ska få lite mer liv igen efter ett uppehåll.

Lita inte på tekniken!

Värmeljus

I kväll pratade jag Sociala medier för en grupp kommunpolitiker i direktdemokratiprojektet Knivsta.nu. De hade önskan om att jag skulle Bambusa dragningen och det var också min plan. Men jag kom in i föreläsningslokalen först 15 min innan jag skulle prata så jag hann inte provköra Bambusningen så jag såg att all teknik funkade. Det var alldeles nog att hinna få bild på projektorn och Internetuppkoppling att funka på den kvarten. Så sändningen gick ut utan ljud och några försökte hojta via Twitter och även SMS att det inte fanns ljud på sändningen men jag uppfattade inte det förrän hela timmen var över. :(

Hade gärna fått sändningen att funka denna gång då jag visste om minst ett par som skulle kolla på det, om inte i direktsändning, så i efterhand.

Det vore najs om jag alltid hade kunnat ha en assistent när jag föreläser och ska få en massa teknik att funka samt fånga upp det som sägs och frågas via nätet då jag Bambusar. Men nu var det ingen som hade koll på det. Allra minst jag.

Så än en gång visade det sig att man inte kan lita på tekniken. Och det ska man inte göra heller. För teknik ska bara funka och finnas där utan att man märker den. Teknik ska man inte ägna en massa tid åt. Särskilt inte när man har en publik framför sig som man ska prata inför. Då är de första prio och ska ha din totala uppmärksamhet.

För hur många föreläsningar har man inte varit på där teknikstrul förstört hela grejen? Och ju mer teknik man blandar in desto mer saker är det ju som kan strula. Det är ju budskapet som borde vara det viktiga och centrala.

Så när jag föreläser och pratar så brukar jag alltid ha en plan B om något strular. Jag brukar även ha en plan C, D, E osv. Och Prezi, projektor, Internet, Bambuser, mikrofoner och högtalare i all ära. Men den sista utvägen är att jag mentalt är förberedd på att stå med en ficklampa och titta på mina små noteringar på en papperslapp.

För publiken kan alltid köpa att teknik strular. Men du som talar ska leverera. För det är därför du är där.

Experiment och metaföreläsning

iphone med tripod samt loggor för alla tjänster som ska presenteras och social media club

Till lunchen i mars för Social Media Club Uppsala har jag inte lyckats hitta någon talare. Så jag tänkte hålla låda själv istället. Och för att bjuda på något nytt och lite speciellt så tänkte jag köra en grej jag aldrig testat förr: Åhörar-input i realtid. Jag har alltid gillat användningen av Mentometer under konferenser och föreläsningar. Och förr var man tvungen att hyra svindyr utrustning men numera finns såklart gratistjänster även för sådant.

Men jag tänkte även testa att ha med minst en publik via videolänk. Jag brukar ju för det mesta Bambusa mina föreläsningar och då har jag allt som oftast med mig lika många åhörare via Bambuser som jag har i rummet. Men denna gång har jag ordnat så att jag vet att jag har en publik som är med och som jag även hoppas kunna se. För jag tänkte använda Google Hangout för denna session.

Och ämnet för min presentation är hur man kan berika föreläsningar genom smart användande av digitala tjänster och teknik. Så jag hoppas kunna skapa en metaupplevelse på flera plan,

De tjänster och den teknik jag tänker berätta om och visa är den standarduppsättning jag brukar köra med oftast då jag föreläser:

  • Prezi som presentationsverktyg. Har använt det i över tre år nu och jag har svårt att hitta skäl att någonsin köra med Keynote/Powerpoint istället. Även en straight forward serie med bilder är så otroligt mycket enklare och snabbare att få upp i Prezi. Och i mitt jobb på Salgado erbjuder vi numera även Prezi-kurs.
  • I min presentation finns i regel inte mycket text alls. Föredrar att säga mitt budskap till åhörarna istället för att de ska läsa tillsammans med mig i presentationen. Men mina stolpar till bilderna/presentationen brukar jag lägga upp i ett publikt Evernote-dokument. Och det dokumentet brukar jag skapa en kortadress till via Korta.nu. Därmed är det enda åhörarna behöver anteckna den korta.nu-adressen. För i Evernote-dokumentet lägger jag även mina kontaktuppgifter, Bambuser-sändningen och adressen till min presentation. Så har de allt på samma ställe.
  • Jag använder oftast Bambuser för att sända och sparar där mina föreläsningar. Men denna gång blir det Google Hangout istället för att få till dubbelriktad kommunkation med publiken i Köpenhamn och eventuellt på någon/några orter till.  

För att få med åhörarna så mycket som möjligt ska jag alltså denna gång även använda mig av Speakerscore som en vän i Danmark varit med och utvecklat. Han tipsade mig även om tjänsten Understoodit.com som är till för att lärare ska kunna ha koll på att eleverna förstår och hänger med i lektionen/föreläsningen.
Och så finns en annan gratistjänst som heter Mentimeter som också är en gratis Mentometer-tjänst.

Jag kommer att använda mentometer både för att få feedback om vad åhörarna tycker/tyckte om sessionen. Men jag kommer även låta publiken/åhörarna välja riktning på mitt föredrag vid minst ett par tillfällen. Och även få välja om jag ska prata mer om något visst eller om jag ska gå vidare till nästa punkt.

Fredagen den 15/3 kl. 13-14 kör jag alltså detta event. Och vill du vara med i Uppsala på Hotel Gillet och äta finlunch samtidigt som du får vara med om ett unikt experiment så anmäler du dig här. Och här finns evenemanget på Facebook.

Jag lovar att återkomma och berätta hur det gick och om tekniken fungerar kommer jag även att ha en video som jag kan länka upp så ni kan se hur det gick.