Kategorier
gamla inlägg Sociala medier

Dansk mamma söker och Amerikansk hemmafru provocerar

Två studier i viral marknadsföring.

Case 1: KarenDK26

I torsdags kom det upp ett videoklipp på Youtube med en dansk ung kvinna som efterlyste pappan till sin lille August. Uppslaget hade många beståndsdelar som gjorde att spridningen tog fart snabbt. Och inom ett par dygn hade videoklippet setts av över en halv miljon och fått mediautrymme i flera länder. Aftonbladet var inte sena med att lägga upp en artikel och andra följde efter.

 

Jag fick nys om den på lördags-förmiddagen då en av mina norska vänner på Faceboook länkade upp den. Jag såg den och fick direkt en känsla av att detta nog bara var båg.
Senare under dagen ser jag en frenetisk konversation om klippet på Twitter där två vänner från Danmark är med. En av dem, Anders Colding-Jørgensen, har då lagt upp ett blogginlägg där han förklarar varför han genomskådat det han menar är en bluff.
En annan som också tvivlar på äktheten i det hela är Jonas Klit Nielsen från danska pr-byrån Mindjumpers. Och de båda uppmärksammas av Sydsvenskan i en artikel igår. Mindjumpers lägger även upp ett underbart videosvar från en som uppger sig vara pappan:

 

Senare under dagen lägger Anders upp ett par bilder på ”Karen” på sin blogg och berättar att han med hjälp av Twitter nu identifierat kvinnan i videon som en skådespelare och vet hennes riktiga namn. Diskussionen pågår frenetiskt både på Twitter och på Youtube. Filmklippet kommer upp i 750.000 visningar. Den största frågan återstår: Vem ligger bakom detta och vad är syftet?
På söndag kväll publicerar en dansk tidning nyheten att det är Visit Denmark som ligger bakom påfundet. Det skall alltså på nåt långsökt vis vara reklam för Danmark.
Det första Visit Denmark gör när de kommer till jobbet på måndag morgon är att ta bort klippet från Youtube. Men en gång på nätet, alltid på nätet. Klippet är redan kopierat av många och ovanstående version har lagts upp av någon annan än Visit Denmark.
Summa summarum kan man sammanfatta det hela som ännu ett ovanligt taffligt försök till viral marknadsföring som bara lyckades till hälften. Med rätta beståndsdelarna: sex, mysterium, känslan av att man får inblick i någons privatliv mm så får klippet stor spridning på mycket kort tid. Men syftet är mycket oklart. Och de har nog både retat upp danskar som inte ser det som väl använda skattemedel. Och så är det säkert en hel del som känner sig lurade och kanske tom kränkta.
Det fanns bl.a. en del kommentarer på ”Karens” blogg som länkades från videoklippet där tjejjer som (på riktigt) befann sig i samma situation skrev om det och uttryckte sin förståelse och delaktighet. Kan tänka mig att de inte tyckte det var kul att få veta att det hela bara var på ”skoj”.
Det sista ordet är inte sagt ännu i denna sak. Och vill du läsa mer och följa den fortsatta diskussionen rekommenderar jag den danska bloggen overskrift.dk där du kan se hela tidslinjen med komplett länkning till olika publikationer i ämnet ”Karen26” från i torsdags och fram till nu.

Case 2: En lite bättre Anka

Den stora snackisen på Twitter idag har varit Anna Ankas artikel på Newsmill idag. Anna Anka var fram till idag helt okänd för mig. Men hon är tydligen en av tre lyxfruar i TV3:s programserie Svenska hollywoodfruar, som startade i måndags. Jag skulle inte ödsla en minut av mitt liv att se sån smörja men har följt en stundtals uppjagad diskussion kring hennes artikel idag. Det finns paralleller med caset Karen26 ovan: Det handlar definitivt om viral marknadsföring. För även om jag tror att Anna Anka finns på riktigt (vissa tvivlar nämligen även på det, verkar det som 😉 så tror jag inte alls hon skrivit artikeln på Newsmill själv. Det är förmodligen en mycket kompetent PR-konsult som skrivit det. Kanske med viss assistans av Anna själv för vissa rådata. Syftet är alltså uppenbart och OJ vad det fungerar.

Jag orkar inte citera ens en enda rad av rappakaljan i artikeln. Men kort sammanfattat ”twitter-style” så förhärligar hon sitt perfekta liv och skriver nedlåtande om det jämlika Sverige. Därmed har hon tänt skogsbranden och diskussionen är i full gång.

I skrivande stund är det över 400 kommentarer på artikeln. Mängder av pingbacks från bloggare som jag. Nu hade jag även velat länka in den widget (Milla) som visar hur folk känner inför artikeln. Men det verkar inte som att det fungerar så bra (shame on you, Newsmill!). Därför får ni nöja er med en ögonblicksbild istället:

arg 49%, uttråkad 19%, nyfiken 4%, glad 27%

Jag lovar er att det även har den effekt som antagligen var tänkt (till skillnad från vad nu den tänkta effekten kan ha varit i caset ovan): Dvs. det kommer garanterat att vara betydligt fler som bänkar sig framför nästa avsnitt av Svenska Hollywoodfruar. Och varumärket Anna Anka har blivit starkare. För i vår bizarra värld idag så är verkligen alla nyheter bra nyheter. Och man kan bli mycket rik både på att spela dum diva till blondin (V. Silvstedt) eller på att vara otrevlig, elak och dryg (A. Schulman) för att nämna två exempel.

Uppdaterat 090923: Japp! Programmet hade över en miljon tittare i måndags: http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article72514.ece Grattis PR-byrån som skrev artikeln och la upp den på Newsmill. Även om det säkert kostade en del att få det skrivet så är det ju spaltkilometer och sändnings-dygn som spenderats på att diskutera och kommentera fenomenet Anna Anka. Tänk er vad all den tidningsyta och sändingstid hade kostat som reklam. För att inte tala om allt snack i fikarum på arbetsplatser.

Sammanfattningsvis

1. Visit Denmark måste ha haft en riktigt galen brainstorming (troligen sent under en kick-off) när de med eller utan assistans av några ännu mer galna reklamare kläckte idén med Karen med den faderslösa babyn. Men de kan inte ha haft så bra koll på viral marknadsföring och inte gjort några djupare studier av tänkbara scenarion.

2. Anna Anka levererade och fick precis den önskade effekten med sin artikel på Newsmill.

Dagens skönaste kommentar på Twitter ang. Anna Anka levererades av den skarpsinta ordbajsaren Annika Lantz:

”Jag tänker att Anna Anka är sånt där man håller upp framför ögonen på oss för att vi inte ska se att världen går under bakom vår rygg.”