Jag känner många som aktivt valt att inte vara närvarande på Facebook, Instagram och Twitter osv. De bloggar inte. Har ingen egen hemsida. De menar sig inte behöva vara närvarande på nätet. Och har aktivt valt bort det för att de inte vill finnas där sökbara och för andra.
Jag bloggade tidigare om hur viktigt det borde vara för en del att ta kontrollen över vad som hittas när man Googlar på ens namn om man har ett personligt varumärke att vårda.
Men även utan något som helst intresse av det och av nätet så tror jag ändå att man lämnar en rad digitala fotavtryck.
Och det kan bli riktigt knasigt ibland och rena tankevurpor. Tänker exempelvis på denna man som Emanuel Karlsten uppmärksammade för några år sedan och som jag hittade bland mina sparade länkar på Delicious på taggen ”funny”:
Originalartikeln från Nerikes Allehanda finns kvar på webben ännu så här 3.5 år senare. Och detta är inget unikt tillfälle på hur folk tänker sig att det bara är vissa saker, företeelser och specifika tjänster som är webben. Men glömmer att som i detta fallet även lokaltidningen är på webben.
Jag har en framtidsspaning som föreläsning som jag gjort vid några tillfällen de senaste 1.5 åren i lite olika format och där jag visar på hur Internet vävs samman med vår fysiska omgivning genom flera olika tekniker och utvecklingen på områdena ”Sakernas Internet”, LBS och Augmented reality. Genom att Internet i allt större utsträckning blir en del av vår omgivning blir ju även vi samtidigt en del av Internet. Vad vi än tycker om det och hur lite vi vill det själva.
De barn som föds idag har ofta en digital närvaro innan de ens är födda. För jag har mer än en gång sett blivande föräldrar lägga upp ultraljudsbilder på Facebook och bloggar. Sedan är de som växer upp idag ofta väldigt väl dokumenterade på mammors och pappors bloggar, facebook-profiler, Instagram osv. När dessa barn sedan blir stora nog att sätta sina egna digitala fotavtryck kommer det att finnas massor med bilder, videos och texter om dem.
Så nej, jag tror inte att det går att vara helt offline och utan någon som helst digital representation längre. För även om du själv inte är där aktivt så är det andra som kommer att skriva om dig, tagga dig i bilder, nämna dig i inlägg osv. Du kommer att dyka upp i resultatlistor, deltagarförteckningar, kanske nämnas i en nyhetsartikel osv.
I allt detta finns en integritetsaspekt som är intressant att fundera på och diskutera. För denna ofrivilliga nätnärvaro för både de små barnen och även dessa äldre som aktivt valt bort att finnas på nätet borde kanske ha en rätt till att få vara offline och bortkopplade?
Till sist: UR och Kjell Eriksson (Kjelleman) gjorde en kul och intressant dokumentär i höstas på detta ämne som heter ”De bortkopplade”. Den finns att se här fram till 11/5 om du missat den.
