SSMX 2013 sammanfattat

3 svar

Igår var jag på knytkonferensen SSMX. Man kan säga att det är vinterversionen av den fantastiska SSWC som jag var på i höstas för tredje gången. De två tidigare SSMX, eller Vintermingel som det också kallas, har jag missat. Men denna gång blev det av. Och det är jag glad för eftersom det blev en inspirerande, lärorik och mycket trevlig dag.

Vad är en knytkonferens?

För oinvigda: Knytkonferens (även kallat okonferens) heter Unconference på engelska och det är ett format för deltagarstyrd konferens. Det är de deltagare som kommer på konferensen som bestämmer innehållet i programmet. Den ursprungliga idén kommer av det faktum att det i princip alltid på konferenser är så att den samlade kunskapen i publiken i det aktuella teman alltid överstiger föreläsarens. Och det är det man vill ta vara på i en knytkonferens. Så det är alltså deltagarna som även sätter upp programpunkterna i ett ämne man vill diskutera, inspirera andra kring eller en idé som man vill få input till. I en knytkonferens är det helt ok att lämna en session om den inte var vad man trodde att den skulle vara eller om det är någon annan pågående session man hellre vill gå till. Det kallas för ”lagen om två fötter”.

Min dag på SSMX

Programpunkter på handskrivna lappar fastsatta på en vägg En del av knytkonferensens program, även kallat ”The Grid”.

Dagen började med kaffe och mingel. Väldigt trevligt att träffa gamla bekanta och även se några nya som jag inte träffat utanför Twitter/Facebook tidigare. Det tomma programmet öppnades 9.15 och fylldes på snabbt med programpunkter i form av handskrivna lappar. De förslag som kommit in på föhand och fått mest röster var uppsatta innan programmet öppnades. Jag hade planerat en diskussion om Incheckningar, sk Location based services tillsammans med en nyfunnen Twitter-vän Karin Bäcklund. Jag fick tips av Foursquare Queen Maria Hägglöf (som tillsammans med Jan Videren driver bloggen Checkain.se) att Karin är grym på området vilket stämde bra. Varken Maria eller Jan skulle vara med på SSMX så jag kontaktade Karin och vi planerade via ett delat Google Doc vad vi kunde ta upp och diskutera i vår session.

Scandic imponerar… som vanligt

Min dag började med att lyssna på alltid lika skarpa Therese Reuterswärd som berättade om en lyckad Facebook-kampanj som Scandic gjorde i slutet av 2012 (Helahelgenmys). Det var häftigt att höra hur smart och modernt en hotellkedja kan jobba med sin marknadsföring. Och vilket fantastiskt resultat det gav. Och i princip rattat av en enda person: Karin Eriksson AKA @Kometkarin (som tyvärr var sjuk i influensa och inte kunde vara med och presentera). Också imponerande att se hur transparenta Scandic kan vara. Jag fick tom sända hela sessionen live men valde själv medvetet att inte visa presentationen med alla deras grafer och siffror i bild:

Thereses egen postning om sin session igår hittar ni här.

Ingen gillar Klout men alla vill scora

Deeped höll i en mycket intressant diskussion om det omdiskuterade verktyget för att mäta folks ”influence” (påverkan/inflytande i sitt eget nätverk. Han inledde med en mycket bra överblick av vad Klout är och hur det fungerar. Sedan blev det en livligt diskussion kring hur man ska se på Klout och liknande automatverktyg för att mäta enskilda människors och företags aktivitet online. Allt direktsändes av Lukaz Lindell så ni kan se även hela den sessionen här. Och Deeped har skrivit en bra överblick/intro till sin session tidigare som du kan läsa här.

Trevlig lunchdiskussion

Även lunchen var mycket trevlig i trevligt sällskap av min kollega Peter Söderman samt Christian Dahlqvist och Stefan Waborg, ett par av de mer långväga deltagarena från västkusten. Stunderna mellan sessioner och uppehåll för fika och lunch kan bli minst lika givande som själva sessionerna eftersom diskussionen om dagens ämne pågår hela tiden. För det är ju bara übernördar och verkligen passionerat intresserade som ägnar en lördag till en sådan här knytkonferens.

Session om opinionsbildning

Hur man jobbar med opinionsbildning i sociala medier är något som intresserar mig mycket eftersom jag jobbat en del med både funktionshinderorganisationer och politiska partier och försökt hjälpa dem att orientera sig i den nya digitala spelplanen. Tyvärr kom det att handla väldigt mycket om enbart hur fackföreningar kan arbeta. Hade hoppats på lite mer diskussion kring hur intresseorganisationer och politiska organisationer kan arbeta. Och diskutera hur man på bästa sätt kan jobba med digital lobbyverksamhet.

Jag bambusade även denna session, men jag tror ni gör bättre i att kolla på Stefan Waborgs sändning istället eftersom bl.a. min rigg tippade ner ett tag och filmade rakt upp i taket :)

Uppdatering 25/2 2013: 

Det var Anna Olsson som höll i passet om Opinioinsbildning och hon har nu sammanfattat 8 punkter från sessionen med mycket matnyttiga tips till alla som jobbar med opinionsbildning på nätet: 8 tips att gå från Gilla till Göra. Spin it!

Eget pass om Incheckningar

Jag har inte varit på någon knytkonferens utan att sätta upp minst en session själv. Brukar försöka hitta något ämne som andra kan vara intresserade av och som jag även själv får ut något av att diskutera och/eller presentera. Så denna gång blev det en öppen diskussion om huruvida Incheckningar någonsin blir mer än en nörd-grej och blir en vanlig allmän sak. Några menar att det redan är mainstream, men jag tror det är mest i Stockholm och andra större städer där var och varannan checkar in. Det är nog en perifer företeelse än och särkskilt om man tittar på en ren incheckningstjänst som exempelvis Foursquare.

Här kan ni se min sändning som jag gjorde i Salgados namn:

Och om ni vill se det hela från en annan vinkel så kan ni se Lukaz Lindells sändning av samma session här. Det var mycket trevligt att upptäcka att självaste Checkain.se skrev om vår session i ett inlägg redan igår där Jan lägger till ett mycket bra tips om hur det blivit enklare i senaste versionen av Foursquare att hitta vilka företag i närheten som har erbjudanden på Foursquare. Tack alla som kom på vår session och bidrog till att den blev intressant för oss alla som var med! Och jag citerar Karin Bäcklunds slutord: ”Nu värvar vi alla en till Foursquare-person så växer vi och blir större och så blir världen en bättre plats”

Här hittar du den visualisering av de senaste 500.000.000 incheckningarna på Foursquare. 

Hampus Brynolf är awesomeness personifierat

Dagens sista pass hölls av Hampus Brynolf. Hampus är vad jag kallar en Data-Ninja. Eller som min chef uttryckte det då jag för första gången träffade honom för flera år sedan (i ett kundbesök på Forum för levande historia där Hampus jobbade då): – Du det där var en kille med svart bälte i html! ;)

Hampus har svart bälte i en massa annan kodning också. Och hans digitala fotspår de senaste åren är mer awesomeness än de flesta av oss kommer att prestera under en livstid.

Han är en mästare på visualiseringar och jag älskar visualiseringar. Det kan även ha en viss påverkan i min syn på hans verk. Han har bla gjort en visualisering av svenskt Twittrande i Twittercensus. Och i dagarna presenterade han även finska Twitter. Hans presentation i går var en överblick av Norden och en teaser inför årets stora uppdatering av hur svenska Twitter utvecklas. Den 12 mars ska han släppa den och det vill jag verkligen inte missa. Lukaz Lindell bambusade Hampus presentation igår.

Och en godisbit som vi fick med oss denna gång av Hampus var en ”heatmap” där man kan markera en bit på kartan över Norden och se vart det Twittras mest. Ni hittar den här. Och så här funkar den:

Beskrivande bild av grafiska gränssnittet för Twittercensus heatmap 1. Välj hur många tweets du vill ska beräknas. Ju större siffra desto längre tid tar det för kartbilden att skapas.
2. Flytta först fram till den del av kartan du vill kolla in (zooma med reglaget till vänster om det behövs) och klicka sedan på den lilla rutsymbolen för att välja markeringsverktyget.
3. Välj det område på kartan som du vill studera genom att markera ett område med en ruta.
4. Klicka på ”Do it” och vänta tills kartan skapats.

Avslutning

Efter det var det middag och ett kort men uppskattat gig av ståupp-komikern Behrad Rouzbeh.

Och en mycket trevlig avslutning på dagen för min del var att jag vann ett presentkort på  Postify. Det är en tjänst som gör att man mycket enkelt omvandlar en bild man har lagt upp på Instagram eller Facebook och skickar den som snigelpost-vykort vart som helst i världen. Det är väldigt coolt och jag är så glad att jag fick det. Och bakgrundsstoryn till varför jag fick detta fina pris är kul och värd att berätta separat. Så det får bli en helt egen postning framöver.En domino-effekt av nätkärlek. Tack för det fina priset!

Hela dagen i övrigt är så klart mycket väldokumenterad av alla deltagare som det brukar bli när transparenta och tech-nördar samlas som har devisen att ”Sharing is caring”.

Här kan ni se min gode vän Anders samlade bilder av dagen:

Och här kan ni se allt som folk lagt upp på Instagram med hashtag #ssmx (om du loggar in med Instagram kan du se alla bilder)

Stefan Waborg och Lukaz Lindell är de två som Bambusade mest igår.

På Flickr har det också lagts upp en hel del bilder som taggats med #ssmx.

På Twitter försvinner ju tweets efter någon dag. Men just nu finns ca 1500 Tweets att läsa här. (Enligt Tweetreach är det just nu prick 1500 tweets med hashtag #ssmx).

Tack alla goa vänner, trevliga nya bekantskaper, alla som delat med sig av sin kunskap, sina bilder och Bambusningar och framför allt: Tack Niklas och Caroline för ett mycket bra arrangemang med SSMX 2013.

 

Idag är det konferens: SSMX

Lämna ett svar

Idag kommer jag troligen inte att hinna blogga så jag tänkte bara berätta vart jag är idag och hur ni kan följa mina förehavanden. Jag är på Knytkonferensen SSMX

Jag kommer att dela med mig av det jag är med om via mina kanaler, främst Instagram, Twitter och på Facebook och så klar Bambuser.

Följ allt som twittras här!

Och ”Erkstam-TV” kan ni följa här:

Lovar berätta mer imorgon!

Kampen om mänskliga rättigheter i Sverige fortsätter

2 svar

I går noterade jag att många delade DHRs pressmeddelande om att Anders Borg nekat dem möte pga för mycket i kalendern. DHR ville ha ett möte med honom och Integrationsminister Erik Ullenhag för att fråga varför regeringen struntar i Riksdagens beslut från i höstas om att skyndsamt ta fram ett lagförslag som klassar otillgänglighet som diskriminering. Jag har bloggat om detta flera ggr tidigare, nu senast i slutet av november. Men jag har även skrivit ett par krönikor på Ajour.se om detta ämne som jag är mycket engagerad i.

Det är märkligt att ett parti i en fyrpartiallians kan förhala ett beslut från Riksdagen. Liten glitch i demokratin där anser jag.

Och det är så sunkigt och fegt av Anders Borg att inte ens våga möta DHRs representanter.

Men det är även väldigt coolt tilltag av de 11 funktionshinderorganisationerna som nu har en jour så de kan ta ett möte vilken sekund som helst då han får en lucka i sin kalender. :)

Anders Borg, argumentet om att otillgänglighet blir för dyrt att införa håller inte. Dels för att det redan bevisats att det inte ens är sant. Och dels för att frågan är för viktigt för att värderas i pengar. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Och tänk om de hade börjat tveka på avskaffandet av Apartheid i Sydafrika med argumentet att det säkert blir för dyrt att införa. Sverige behöver en värdigare lagstiftning på området likt den de haft länge i USA och på senare tid även infört i Norge.

Jag är imponerad av PR-stuntet som Syndskadades RIksförbund gjort då de skickade ett brev i punktskrift till Socialdepartementet. Det var Johan Ingerö som twittrade om det tidigare idag. Det måste ha fått dem att känna sig som kvinnan i denna briljanta informationsvideo. Vore nyttigt för alla att känna på den situationen:

En tidigare kollega till mig som varit blind i stort sett hela sitt liv bekräftade för mig tidigare att det som hon blir erbjuden i videon är precis det han blivit erbjuden så många gånger i sitt drygt 40-åriga liv. Men alternativen brukar vara i omvänd ordning: Först frågar de om man inte har en vän eller släkting som kan lösa otillgänglighetsproblemet. Och sedan kan de eventuellt erbjuda en tid för ett möte.

I en klass för sig

1 svar

I dag har jag hållit en lektion med en klass som var väldigt annorlunda mot för tidigare grupper jag föreläst för. Har aldrig någonsin tidigare pratat inför en grupp med sådan enorm bredd och hög nivå på utbildning och kunskapsområde. Jag föreläste på en kurs som heter ”Korta vägen” på Folkuniversitetet som riktar sig till utomnordiska invandrare som har minst tre år akademisk utbildning i sitt hemland.

Det var otroligt inspirerande att träffa dem. Så jag hoppas att det blir fler gånger.

Jag bloggade lite utförligare på salgado.se om mitt möte med denna klass idag.

Tramset fortsätter – Antipiratbyrån mot demokratin

6 svar

I dag har nedanstående brev spridits på nätet i mina flöden. Det är Antipiratbyrån Rättelse: Rättighetsalliansen (nytt namn på samma slags bakåtsträvande Hollywoodadvokater) som försöker skrämma Piratpartiet att stänga Pirate Bay: Piratpartiet ansvarar för driften av Pirate Bay. Piratpartiet tog Pirate Bay under sina vingars beskydd tidigare då de räknade ut att de som politiskt parti borde vara utanför Hollywoods långa arm som uppenbarligen sträcker sig in på svenskt juridiskt område. Tror att det fortfarande gäller. Men om en branschorganisation kan stämma ett politiskt parti som dessutom sitter i Europaparlamentet så är det riktigt riktigt illa.

Till att börja med vill jag bara deklarera att jag är emot stöld. Jag tycker inte man ska gå in på en affär och sno saker lika lite som man ska stjäla saker på nätet. Men hetsjakten på The Pirate Bay och att några briljanta unga hjärnor ska sitta i fängelse och ha mångmiljonskulder för resten av livet är så sjukt och galet. För de är precis lika lite ansvariga för vad alla miljontals användare delar på Pirate Bay som Google är ansvariga för vad folk har laddat upp på Youtube och att man kan hitta olagligheter via deras sökmotor. Och lika lite ansvariga som Blocket är för att deras annonser kan innehålla stöldgods osv osv osv.

Musik-, film- och spelbranchen gör fel när de försöker stanna tiden. Deras ständiga argument är att upphovsmännen måste få betalt. Medan sanningen är att bolagen bakom de pådrivande advokatbyråerna och bolagen inte alls är upphovsmännen utan de representerar det mellanlager mellan upphovsmän/skapare och konsumenter som blivit totalt överflödigt när distribution av media digitaliserats. Vi behöver inte lägre gå till en butik och köpa plastskivor. Så vem försöker de lura?

Jag följde första svängen av rättegången mot Pirate Bay med stort intresse. Tror den rättegången i efterhand kommer att ha ett större historiskt intresse än vad som hittills varit fallet. För jag tror den rättegången är en tidig vågdelare mellan den analoga och den digitala världen. Det var två världar som möttes i en rättssal. Och dessa världar hade och fortfarande har väldigt liten förståelse för varandra. Tyvärr är lagböckerna skrivna i en tid då det digitala inte existerade och det är anledningen till att några av Sveriges skarpaste hjärnor på områdena opinionsbildning/PR, nätverksbygge och programmering väntar på att avtjäna fängelsestraff nu. Och då de kommer ut från fängelset har de obetalbara skulder som de ska betala av på resten av sina liv.

Nicke Lindqvist skriver idag om samma ämne här. Deeped här.

Antipiratbyrån, Rättighetsalliansen och liknande rörelser skapar ofta munterhet men även en hel del irritation. Ödets ironi är ju stor när det för ett par veckor sedan visade sig att den musik som de själva använder i sin Anti-pirat-film är ett brott mot upphovsrätten. :)

Och Antipiratbyråns advokat har figurerat i många sammanhang. Bla när han lekte polis i en trappuppgång och råkade filmas… och råkade hamna på TV3:

Jag dammar av och avslutar med ett grymt bra klipp med Clay Shirky som på 14 minuter ger en mycket bra insyn i det orimliga med gamla copyright-lagar i en digital värld när han sågar SOPA-lagförslaget i USA:

Här kan du se den ej copyright-skyddade dokumentären om The Pirate Bay.

Uppdaterat 24/2 2013: Piratpartiets partiledare Anna Troberg kommenterar Rättighetsalliansens hotbrev i denna artikel. Bra sagt!

Nutidens digitala referenser

Lämna ett svar

När du söker jobb idag kan du utgå från att den tilltänkta arbetsgivaren kommer att Googla dig. Heter du Sven Andersson eller Anna Svensson och liknande har det inte så stort betydelse eftersom det är svårt att veta att det verkligen är dig den som Googlar hittar. Men heter man något lite mer ovanligt blir det desto mer betydelsefullt vad arbetsgivaren hittar på dig. Och i vissa fall handlar det kanske än mer om vad de inte hittar på dig.

Men förutom att du blir Googlad så finns det några ställen som kan vara bra att ha koll på och kanske tom ange som referenser. För förutom din CV, intyg och betyg är det viktigt att ange referenser. Och några digitala referenser som säger en del om dig, din digitala närvaro och vad du kan är följande:

LinkedIn skills

Skärmdump av mina Skills and expertise på min LinkedIn-profil

Att en blivande arbetsgivare kollar på din LinkedIn-profil är självklart. Men det som jag tycker borde vara mest intressant efter CV och resumén är de skills som andra människor har gett dig. Om du tittar på en persons LinkedIn-profil och scrollar ner en bit så hittar du det. Man kan så klart ange vilka skills man själv tycker att man har. Men det som är intressant är att se vilka skills dina kontakter tycker att du har. Och hur mycket.

Tidigare kunde man skriva rekommendationer för varandra på LinkedIn. Och det var lite svårt tycker jag. Både att spontant skriva åt andra och att be om. För det känns som att det är något outtalad förpliktelse att man måste skriva en tillbaka då man får en rekommendation. Men skills är mer otvunget genom att man bara klickar för vilka skills du tycker andra har.

Här kan du se min publika profil på LinkedIn. Det verkar som att man bara kan se staplarna med hur många som addat ens skills på de kontakter på LinkedIn som du har. Kanske du även kan se det på dem som är upp till tre steg bort.

Jag brukar lägga någon minut då och då på att klicka för om jag håller med att olika personer har de skills som de uppgivit. Och det verkar som att några av mina LinkedIn-kontakter även gör det för mig :)

Klout

Mycket omdiskuterat verktyg som mäter en persons ”influence” på sitt nätverk. Klout har 400 mätpunkter och det Kloutscore man för tillfället har är resultatet av de senaste 90 dagarnas resultat på dessa 400 okända punkter. Så klart går det att manipulera siffran. Och så klart ska siffran inte läsas som ett poängresultat som ska jämföras med andras. Men en användares Kloutscore säger iallafall något om en person. Och även om den du vill kolla inte själv har registrerat sig på Klout men finns på Twitter så kan du få ut ett resultat på ett visst Twitter-konto. Mig kan du kolla in på klout.com/#/erkstam.

Kommande helg ska jag vara med på SSMX och ska definitivt lyssna på Deepeds session om Klout med rubriken ”Ingen gillar Klout men alla vill scora”. Här kan du läsa ett blogginlägg med samma rubrik som bra förklarar vad som är bra med Klout.

En liknande tjänst är Peer Index, men som verkar ha en något annorlunda algoritm.

Twitter-listor

En sak som kan säga en hel del om en person är vilka listor denne har hamnat på Twitter. För det är något som man själv inte kan styra över. Och visst kan man hitta en del märkliga saker om du tittar i den radda med listor jag hamnat i. (Geek girls kan vara den märkligaste listan jag är med i)

Expovault

En ny tjänst som en vän till mig satt upp är Expovault. Det är en sajt i huvudsak för personar som jobbar som utvecklare, designer osv där man ska kunna visa upp sina showcases. Jag har ett konto där men har inte kommit på vad jag ska ha det till då jag inte programmerar alls eller har anda saker som kan radas upp för allmän beskåndning. Men testa gärna tjänsten och säg vad ni tycker till Femi Hassani

About.me

About.me, som från början bara var ett ställe där du kunde lägga upp dina kontaktuppgifter och länkar till de platser du finns på, verkar utvecklas mot att bli en mer avancerad referens-sajt med sociala funktioner och kopplingar till alla dina konton och sajter. Här kan du se min about.me-sida. Där är inte så mycket andra som tycker till om vad du kan och hur du är förutom att de kan lägga tlll din ”About.me” till sina favoriter. Har inte riktigt räknat ut vad just det ska vara bra för. Men det kanske visare sig framöver.

Kan man vara helt offline?

Lämna ett svar

Jag känner många som aktivt valt att inte vara närvarande på Facebook, Instagram och Twitter osv. De bloggar inte. Har ingen egen hemsida. De menar sig inte behöva vara närvarande på nätet. Och har aktivt valt bort det för att de inte vill finnas där sökbara och för andra.

Jag bloggade tidigare om hur viktigt det borde vara för en del att ta kontrollen över vad som hittas när man Googlar på ens namn om man har ett personligt varumärke att vårda.

Men även utan något som helst intresse av det och av nätet så tror jag ändå att man lämnar en rad digitala fotavtryck.

Och det kan bli riktigt knasigt ibland och rena tankevurpor. Tänker exempelvis på denna man som Emanuel Karlsten uppmärksammade för några år sedan och som jag hittade bland mina sparade länkar på Delicious på taggen ”funny”:

en man och hans hus i bakgrunden och där han citeras i texten då han säger att hans hem är hans borg och att han inte vill att någon ska ta bilder på det

Originalartikeln från Nerikes Allehanda finns kvar på webben ännu så här 3.5 år senare. Och detta är inget unikt tillfälle på hur folk tänker sig att det bara är vissa saker, företeelser och specifika tjänster som är webben. Men glömmer att som i detta fallet även lokaltidningen är på webben.

Jag har en framtidsspaning som föreläsning som jag gjort vid några tillfällen de senaste 1.5 åren i lite olika format och där jag visar på hur Internet vävs samman med vår fysiska omgivning genom flera olika tekniker och utvecklingen på områdena ”Sakernas Internet”, LBS och Augmented reality. Genom att Internet i allt större utsträckning blir en del av vår omgivning blir ju även vi samtidigt en del av Internet. Vad vi än tycker om det och hur lite vi vill det själva.

De barn som föds idag har ofta en digital närvaro innan de ens är födda. För jag har mer än en gång sett blivande föräldrar lägga upp ultraljudsbilder på Facebook och bloggar. Sedan är de som växer upp idag ofta väldigt väl dokumenterade på mammors och pappors bloggar, facebook-profiler, Instagram osv. När dessa barn sedan blir stora nog att sätta sina egna digitala fotavtryck kommer det att finnas massor med bilder, videos och texter om dem.

Så nej, jag tror inte att det går att vara helt offline och utan någon som helst digital representation längre. För även om du själv inte är där aktivt så är det andra som kommer att skriva om dig, tagga dig i bilder, nämna dig i inlägg osv. Du kommer att dyka upp i resultatlistor, deltagarförteckningar, kanske nämnas i en nyhetsartikel osv.

I allt detta finns en integritetsaspekt som är intressant att fundera på och diskutera. För denna ofrivilliga nätnärvaro för både de små barnen och även dessa äldre som aktivt valt bort att finnas på nätet borde kanske ha en rätt till att få vara offline och bortkopplade?

Till sist: UR och Kjell Eriksson (Kjelleman) gjorde en kul och intressant dokumentär i höstas på detta ämne som heter ”De bortkopplade”. Den finns att se här fram till 11/5 om du missat den.

 

 

Ett riktigt Facebook-case presenterat

Lämna ett svar

I går hade vi månadens lunch med Social Media Club Uppsala. Och jag hade bjudit in Johannes Rousseau som talare. Han startade i november en sida på Facebook som heter Beautiful Uppsala där han lägger upp fantastiska bilder som han har tagit på Uppsala. På några månader har han snart kommit upp i 6000 likes på sin sida. Och hans bilder engagerar och uppskattas av många fler än de som gillar hans sida.

Jag bloggade om honom tidigare här. Och detta var ett unikt tillfälle att få höra honom berätta med egna ord om hur han tänkt och gjort för att lyckas. För han sa att det var första gången han presenterade något för en publik. Men han gjorde det strålande. Och det märktes tydligt att han berättade om sin passion. Det var inspirerande och det ska blir intressant att fortsätta följa hans framgångssaga på Facebook och på andra ställen.

Här kan ni se hans dragning:

Det nya samarbetet med Hotel Gillet för Social Media Club Uppsala tror jag kommer att bli riktigt bra.

Fail 2

Lämna ett svar

Har missat att skriva något en gång tidigare under Blogg100-utmaningen. Nu är kl. 23.56 och jag kom precis hem. Blir en miss nr två idag alltså. Men det är ju också ett blogginlägg att säga det. Och imorgon kanske jag skriver 2 inlägg :) . För vi hade egentligen tänkt åka till Kungsberget och åka lite skidor. Men det verkar bli plusgrader och regn så vi skippade det.