Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Knivsta.se är sämst

Knivsta är en bra plats att bo på. Det är en dynamisk ort. Snabbt växande. Knivsta är en rik kommun: Stora skatteintäkter och små sociala utgifter. Knivsta är en kommun som brukar hamna bra (lågt) i brottsstatistiken. Det är en av de kommuner i Sverige där det föds flest barn så det är därmed även en framtidskommun. Kommunen har bara funnits sedan nyår 2003 och har en låg genomsnittsålder. Så det är en ung kommun i flera avseenden.

MEN:

Jag har sagt det förrut och jag säger det igen. Knivsta kommun har en av Sveriges sämsta webbplatser. Den suger i fråga om tillgänglighet. Den fungerar dåligt i andra webbläsare än Internet Explorer och det mest irriterande av allt är att det är hopplöst att försöka hitta information där. Jag vet inte hur många gånger jag famlat runt efter läsårstider, barnomsorg-info, öppettider för återvinningscentralen, (Aktuell) info om öppettider mm. Och jag blir lika irriterad varje gång. Dessutom är sajten vansinnigt ful och otidsenlig i sin design. Och den har sett exakt likadan ut i snart 7 år.

Det mest beklämmande är otillgängligheten. Webbplatsen har blivit anmäld till det som tidigare hette Handikappombudsmannen, HO, två gånger för otillgänglig information. Inget har hänt.

I förra veckan anordnade HSO tillsammans med kommunen Tillgänglighetsdagar med lite olika programpunkter. Nu är tyvärr all info om dessa bortplockade från kommunens webbplats. Men jag hade velat gå och lyssna på när webbansvarig presenterade kommunens webbplats. Helt signifikativt så var den enda information om Tillgänglighetsdagarna upplagda på nätet som en pdf-fil. Därmed har man ju visat hur mycket (läs: lite) man förstått om tillgänglighet på webben.

I torsdags släppte Sveriges kommuner och landsting en rapport och resultatet av en omfattande medborgarinriktad kartläggning av kommunernas webbplatser. Alltså en undersökning av hur bra Sveriges samtliga 290 kommuner är på informationsförsörjning via webben. Lite oförtjänt bra placering i totalen för Knivsta som hamnar på plats 60-70 nånting när man slår samman samtliga faktorer.

(En parentes: Värt att notera är att SKL har med ”Lyssna-funktion” på webbplatsen som ett kriterium när de mätte tillgängligheten på webbplatserna. Det ser jag som ännu ett stort erkännande för tjänster som ReadSpeaker. Slut parentes 😉

Detta inlägg får även bli ett test hur pass bra Knivsta kommun är på att fånga upp missnöjda medborgare som jag i bloggosfären. Ska bli intressant att se om jag får någon respons/feedback på detta. Men jag har kritiserat min hemkommun förr (både här och här) utan respons så jag har inga stora förhoppningar.

 

Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Tillgänglighet 2.0 – en kanonbra investering!

Följande artikel publicerades för fem dagar sedan på min danske vän Internetpsykolog Anders blogg. Den är till stora delar samma artikel som Anders fick publicerad i en stor dansk dagstidning för flera år sedan. Men den är i allra högsta grad aktuell fortfarande. Den är lång men väl värd att läsa. Och i mitt fall även värd att översätta från danska till svenska (med Anders godkännande). Anders har lyckats formulera hela kärnan i varför Tillgänglighet på webben är SÅ viktigt!! Och Anders: säg till om jag fått något om bakfoten:
Fritt översatt från danska till svenska av inlägget ”Tilgængelighed 2.0 – en forbandet god forretning!”:

Tillgänglig webbdesign är inte enbart en fråga om att vara en ordentlig och empatisk medmänniska – det är helt enkelt en förbenat bra investering. Det ger nämligen helt uppenbara konkurrensfördelar att ens produkter kan användas av fler och är skapad av de mest motiverade medarbetarna i en verksamhet med stort socialt ansvar.

Vad vet du egentligen om tillgänglig webbdesign?

Frågar man en lång rad tillfälligt utvalda beslutsfattare med ansvar för ett företags eller en organisations webbplats om deras kunskap om tillgänglighet, får man för det mesta svaret att tillgänglighet handlar om att ge blinda tillgång att få webbplatsens texter omvandlade till tal med deras hjälpmedel (skärmläsare). Några få kan dessutom associera tillgänglighet med att ens kod validerar i relation med W3Cs specifikationer för HTML 4.01 och CSS 2.0 – utan att ändå kunna redogöra mer detaljerat för sammanhanget.

Några av de mest avancerade kan i tillägg till detta nämna ytterligare ett par former av funktionsnedsättningar som tillgänglig webbdesign kan kompensera för. Det handlar om anpassning för människor med rörelsehinder (dvs. om webbplatsen kan navigeras med tab-tangenten och om det finns tangentbordskommandon till centrala funktioner?), anpassning för äldre användare (om texten är fri från dator-fikonspråk och om texten kan förstoras?) personer som är ordblinda (finns det bildstöd och pictogram och kan man få texten uppläst?), besökande med äldre datorer och webbläsare (kan de centrala funktionerna användas utan Flash, active X eller en 1024×756 pixlars bildskärm?), människor med annat förstaspråk än det gällande (erbjuds webbplatsens innehåll på ett lättförståeligt språk), eller människor med problem med överblick och minne (finns det ”sitemaps”, ”breadcrumbs”, och detaljerade hjälpsidor?).

Alla dessa användargrupper utgör tillsammans en stor del av ett givet lands befolkning. Det är din granne som inte kan använda Internetbank, din mamma som inte kan spara pengar på telefoni, föräldrarna till dina barns kompisar som inte kan hitta billiga resor och kanske även du en dag, eller din käraste, dina egna barn, som plötsligt ser världen krympa och upplever att de valmöjligheter som vi tar för givet plötsligt blir till ganska få och försvinner helt. Enbart därför borde det vara helt upplyst för envar att företag och organisationer som publicerar webbaserad information, bygger CMS eller utbyter diverse webbtjänster, har ett gemensamt ansvar för att uppnå optimal tillgänglighet och därmed bidra till att människor med funktionsnedsättningar också kan utnyttja informationssamhällets möjligheter.

Slut med lipandet

Detta är bakgrunden för att skapa en bättre tillgänglighet – men det är dessvärre också samtidigt också tillgänglighetsarbetets största problem. Denna tillgång handlar nämligen om att begråta en massa människors funktionshinder och motivera publicerarna att skapa medlidande och dåligt samvete – eller i bästa fall påkalla sig solidaritet och empati. Det betyder inte att ovanstående är fel. Det vill väl ingen påstå. Det betyder ju bara att förespråkarna för tillgänglighet talar ett språk som det finns begränsad förståelse för i en affärsrelaterad värld. Och sist men inte minst: genom att prata om stackare och ansvar så förbiser man totalt den helt fantastiska potential som det har med sig för en verksamhet att ha en ordentlig tillgänglighetspolitik inarbetad i sin organisation, produkter och marknadsföring. Fördelarna är stora och kan lätt samlas upp och värdesättas till mycket stora konkurrensfördelar i en värld där upplevelser är den viktigaste värdeskapande faktorn på produktsidan och verksamheterna kämpar för att locka till sig en högt kvalificerad arbetskraft.

Tillgänglighet ger bättre produkter och lägre utvecklingskostnader

Tillgänglighet handlar om att förbereda sina produkter – här webbplatser – för användarnas olikheter. Men framkomsten av många nya former för datorer, smartphones, webbläsare och uppkopplingar, betyder ett fokus på tillgänglighet att er webbplats slår konkurrenterna med hästlängder, när det handlar om att komma in på framtidens plattformar. Man blir tvungen att rätta sig efter en rad standards för att säkerställa att webbplatsen kan läsas av diverse specialprogram – som skärmläsare för blinda. Man kan inte omedelbart ta utgångspunkt i att om något verkar häftigt i Internet Explorer alls fungerar i dessa specialprogram. Men genom att hålla sig till erkända standards, upplever man plötsligt att ens webbplats kan läsas på handdatorer, smartphones och webbläsare som inte existerade då webbplatsen utvecklades. . Tillgänglighet är därför ett starkt lokomotiv för att skapa bättre designvanor och reducera utgifterna för framtida utveckling och underhåll. Ett klassiskt exempel är att många webbplatser fortfarande är baserade på HTML-tabeller. Det är något som är väldigt förvirrande för blindas skärmläsare. När man avlägsnar tabellerna och använder stilmallar istället kan ens webbplats plötsligt även läsas på många mobiltelefoner och uppdateringar samt design blir mycket smidigare och snabbare.

Tillgänglighet som Corporate Social Responsibility

Fler och fler verksamheter använder i dag en del av verksamhetens överskott till att stötta välgörande ändamål. Därmed kan verksamheten skicka en signal till omvärlden om att man inte enbart är fokuserad på vinst och därmed göra sina produkter mer acceptabla för den politiskt övertygade användaren. Dessa aktiviteter är dock oftast ganska enkla att genomskåda för den moderna användaren, som närmast kan komma att se aktiviteten som ett påklistrat alibi som inte kan kopplas samman direkt med produkten eller verksamheten. Det betyder inte att dessa aktiviteter inte fungerar – man får bara inte så mycket för pengarna. Genom att använda samma pengar på att göra företagets webbplats och andra produkter optimalt tillgängliga – och kommunicera det aktivt till användarna, kan verksamheten profilera sig som socialt ansvarstagande på ett sätt som är djupt förankrat i produkterna och dämed medverjar till att distansiera både verksamhet och produkt från konkurrenterna. Tillgänglighet är alltså ett sätt att integrera det sociala ansvaret i verksamhetens produkter och inte bara klistra det utanpå.

Tillgänglighet som HR-redskap

Det dräller av undersökningar som visar att lönen har fått ge plats som den mest väsentliga parameter till fördel för meningsfullhet, arbetsmiljö och spännande uppgifter när folk väljer arbetsplats. Om din verksamhet vill locka till sig högutbildade människor med sociala kompetenser, kreativitet och ledaregenskaper är tillgänglighet “second to none” som redskap till att presentera verksamheten som en helhetsorienterad och ansvarstagande arbetsplats utan att mista fokus på produkten, kunderna och kvalitén. Vad tror du skulle hända om dina medarbetare blev uppmuntrade till att skapa största möjliga tillgänglighet för alla medborgare ia alla led av er dagliga verksamhet? Vad skulle hända med produkterna? Vad skulle hända med samabetet? Vad skulle ske med motivationen? Vad finns det att förlora?
Om du kan hitta ett bättre, billigare och mer meningsfullt sätt  att uppnå en konkurrensfördel på, så får du gärna tala om det för mig.


Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Trenden för tillgänglighet och andra trender

Medan hela blogg-Sverige är totalt uppslukade av TPB-rättegången (OBS! Har inget att göra med www.tpb.se) tänkte jag egentligen skriva om nåt helt annat. Men först måste även jag ge några reflektioner från rättegången alla pratar (och twittrar) om. Jag lyssnade lite på utdrag från rättegången och så har jag sett vad folk twittrade om medan den pågick. Åklagaren malde på om loggfiler, peer-to-peer, seads och leechs, torrents osv handlade väldigt många tweets om att:

  • Åklagare Roswall skapade viss munterhet när han konsekvent pratade om megabit och kilobit istället för megabyte och kilobyte (Ne-ej! det är inte samma sak)
  • Någon undrade om åklagarsidans strategi var att vinna på walk-over genom att få hela försvaret att somna in av uttråkning.
  • Jättemånga undrade varför Roswall tjatade om päron-till-päron hela tiden

Jag vet att jag inte bara har piratanhängare bland mina polare online. Men det är bara de som hörs idag. Andra lägret är knäpp-tysta.

Men det jag har roat mig med en del i helgen är att utforska Google Trends. Jag upptäckte Trends-verktyget via TechCrunch som skrev en artikel i helgen om att uttrycket "Web 2.0" håller på att dö ut och att inte en enda kommer att Googla på uttrycket år 2011 om trenden fortsätter som idag. Intressant iaktagelse som väl kanske inte är så oväntad. Web 2.0 är nu ett fem år gammalt uttryck som är duktigt uttjatat men jag vill nog ändå påstå att en majoritet av webben fortfarande är kvar i 1.0-stadiet och tänket. Web 2.0 är inte ett versionsnummer av internet och som Ola Ahlvarsson har uttryckt saken: "Framtiden är redan här, den är bara väldigt ojämnt fördelad".

 Men jag trend-googlade på det ord som ligger närmast det jag håller på med på dagarna: "accessibility" (alltså tillgänglighet och då inte att förväxla med sådan tillgänglighet som heter availability på engelska).

Så här ser grafen ut:

google trends on accessibility

Den övre grafen visar på en långsamt sjunkande trend från 2004 fram till nu på hur mycket som söks på ordet. Men samtidigt så registeras en stigande grad av hur mycket ordet förekommer i nyheter. Därmed kan man nog dra slutsatsen att de allmänna medvetandet om begreppet håller på att öka. Jag tycker man även kan se en planande trend på antalet sökningar på ordet.

Det är nu drygt 10 månader kvar till år 2010 då Sverige ska vara tillgängligt. Både vad gäller enkelt avhjälpta fysiska hinder i vårt samhälle men då skall även alla tänkbara barriärer till information vara rivna. Inte så troligt alltså. Även EU har ju tagit ett gemensamt beslut om att EU ska vara tillgängligt till år 2010. Och det finns nog länder som ligger risigare till än Sverige på den fronten. Men det finns väldigt mycket kvar som ska göras i Sverige på dessa återstående månader. Så man kan ju hoppas att trendgrafen för "accessibility" få en liten spik mot slutet av året när alla ansvariga (försent, men ändock) inser att det är dags att ta reda på vad tillgänglighet innebär. Och vart hjälpen finns att få.

Jag testade även några andra ord och uttryck och nu tänkte jag att ni ska få gissa vilka trender dessa grafer visar. Den första är enkel men sedan blir det svårare och svårare:

Vad är då detta för trend-grafer?

Ledtråd syns i antal tecken uttrycket har. Gissa med en kommentar nedan. Första pris är att få skriva ett gästinlägg på denna blogg 😉


1. _ _ _ _ _ _ _

A very distinct peak around late december 2004 and then a long tail from that

 

 

 

 

 

 

 

 

 


2. _ _ _ _ _ _     _ _ _ _ _

 

a very slow trend until last fall with two distinct peaks, one in november 08 and the other in januari 09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


3. _ _ _ _ _ _      _ _ _ _

 

a fast growing trend in late 2006 and a bit slower descending trend with the top on the spring 2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


4. _ _ _    _ _ _ _ _ _    _ _ _

 

a steady growing trend since 2004 with a now even faster-growing trend. One distinct peak in june 2006

 

 

Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Validering är INTE samma sak som (webb-)tillgänglighet

Igår fick jag tips via några Tweets om ett tilltag som kan ses på www.v a l i d e r a t.se (vill inte ge några inlinks). Det är ett företag som gjort ett försök att ersätta Vervas (R.I.P) tidigare tillgänglighetsmätning av offentlig sektors webbplatser. Vid en inte så djup undersökning av vad de egentligen gör visar att de bara kör de olika sajterna mot W3Cs validator och räknar andelen sidor som inte har valideringsfel (i procent av upp till 100 sidor, de flesta av webbplatserna i fråga har hundratals, kanske tusentals sidor).

Verva presenterade tidigare en återkommande mätning där validering av koden var en faktor. Men det var många fler mycket viktiga faktorer som också vägdes in i Vervas tillgänglighetsbedömning. Det är nämligen så att en sida där html-koden validerar är totalt otillgänglig. Och på samma sätt kan en sajt som har valideringsfel ändå ha en bra tillgänglighet. Vår chefsutvecklare Fredrik Larsson har lovat att göra två exempel på html-sidor som visar detta.

Hoppas inte den ovan nämnda sajten får något större gehör vad gäller att fungera som riktmärke för alla offentliga myndigheter i Sverige som nu börjar ha väldigt bråttom att få till en tillgänglig webbplats, för att inte tala om fysiskt tillgängliga lokaler. Klockan tickar och det är månader kvar till 2010 när både Sverige och EU har fattat beslut om att all offentlig information ska vara tillgänglig.

I väntan på att Riktlinjerna 24-timmarswebben övertas och återupplivas av annan myndighet istället för den nyligen nerlagda Verva, rekommenderar jag istället vilsna Informationschefer, inköpare och webbansvariga att ha koll på www.eutveckling.se istället…

Jag måste även passa på att säga att jag i mitt jobb på VoiceCorp aldrig i livet skulle få för mig att hävda att en kund skaffar sig en tillgänglig webbplats genom att göra det möjligt att få texten uppläst. Än mindre genom att göra det möjligt att förstora texten på webbplatsen. En bra kodning av webbplatsen är en grundförutsättning för att användare av olika hjälpmedel ska kunna använda den. Men det är också en förutsättning för att en uppläsning av webbplatsen ska fungera bra.

090217: Och här kan man läsa Lars Karlssons inlägg som han refererar till nedan. Där finns nu även kommentarer bakom upphovsmännen till den sajt vi gemensamt dissar.