Kategoriarkiv: Tillgänglighet

Kampen om mänskliga rättigheter i Sverige fortsätter

I går noterade jag att många delade DHRs pressmeddelande om att Anders Borg nekat dem möte pga för mycket i kalendern. DHR ville ha ett möte med honom och Integrationsminister Erik Ullenhag för att fråga varför regeringen struntar i Riksdagens beslut från i höstas om att skyndsamt ta fram ett lagförslag som klassar otillgänglighet som diskriminering. Jag har bloggat om detta flera ggr tidigare, nu senast i slutet av november. Men jag har även skrivit ett par krönikor på Ajour.se om detta ämne som jag är mycket engagerad i.

Det är märkligt att ett parti i en fyrpartiallians kan förhala ett beslut från Riksdagen. Liten glitch i demokratin där anser jag.

Och det är så sunkigt och fegt av Anders Borg att inte ens våga möta DHRs representanter.

Men det är även väldigt coolt tilltag av de 11 funktionshinderorganisationerna som nu har en jour så de kan ta ett möte vilken sekund som helst då han får en lucka i sin kalender. :)

Anders Borg, argumentet om att otillgänglighet blir för dyrt att införa håller inte. Dels för att det redan bevisats att det inte ens är sant. Och dels för att frågan är för viktigt för att värderas i pengar. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Och tänk om de hade börjat tveka på avskaffandet av Apartheid i Sydafrika med argumentet att det säkert blir för dyrt att införa. Sverige behöver en värdigare lagstiftning på området likt den de haft länge i USA och på senare tid även infört i Norge.

Jag är imponerad av PR-stuntet som Syndskadades RIksförbund gjort då de skickade ett brev i punktskrift till Socialdepartementet. Det var Johan Ingerö som twittrade om det tidigare idag. Det måste ha fått dem att känna sig som kvinnan i denna briljanta informationsvideo. Vore nyttigt för alla att känna på den situationen:

En tidigare kollega till mig som varit blind i stort sett hela sitt liv bekräftade för mig tidigare att det som hon blir erbjuden i videon är precis det han blivit erbjuden så många gånger i sitt drygt 40-åriga liv. Men alternativen brukar vara i omvänd ordning: Först frågar de om man inte har en vän eller släkting som kan lösa otillgänglighetsproblemet. Och sedan kan de eventuellt erbjuda en tid för ett möte.

Gästbloggar IGEN på Ajour.se. Delta i diskussionen

Igår fick jag åter äran att publicera ett inlägg på Ajour.se. Denna gång blev jag ombedd att skriva om Maria Johansson Förbundsordförande i DHR som bojkottade en gala om mänskliga rättigheter då hon inte skulle få komma in via samma ingång som övriga inbjudna gäster då hon sitter i rullstol. Pinsamt och ännu ett tråkigt bevis på hur dålig medvetenheten är om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Just nu är det 37 kommentar på artikeln. I början var det mest de sedvanliga stollarna och trollen som gick lös på mitt inlägg. Men nu börjar det balanseras upp av lite mer nyanserade inlägg och påpekanden. Ge dig in i den viktiga diskussionen du med!

Här är inlägget på Ajour.se om hur Postkodslotteriets gala om mänskliga rättigheter missade ALLAS rättigheter.

Sällsynt givande och lärorik konferens idag

Framsidan på magasinet Se kraften

Idag på förmiddagen var jag med på en mycket intressant konferens på nya Scandic Grand Central* som förbundet för Sällsynta Diagnoser arrangerade. Det var en speed-dating på temat arbete. Dvs hur fler personer med funktionsnedsättningar skall komma ut i arbetslivet. Statistiken visar ju tyvärr att det är mycket större arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättningar.

Konferensen gick till så att det var några kortare dragningar inledningsvis, bl.a. från projektledaren för Arbetsförmedlingens pågående storsatsning ”Se kraften!”. Därefter var det tre minidiskussioner i 12 små grupper om 4-5 personer i varje. Gruppindelningen var gjord så att varje grupp innehöll minst en i varje deltagande kategori:

  1. Arbetsförmedlare
  2. Arbetsgivare
  3. Arbetstagare
Under tre pass diskuterades i tur och ordning varje kategoris situation och vad som konkret borde göras för att få fler personer ut i arbetslivet.
Det som vi återkom till var att det finns inbyggda attityder och fördomar som troligen är de största hindren. Lönebidrag och andra ekonomiska sanktioner hjälper till. Men ibland skulle kanske den bästa åtgärden för att en person med funktionsnedsättning skall lyckas på en arbetsplats vara att kollegorna fick en ordentlig utbildning eller workshop kring personens funktionsnedsättning. Jag har själv en god vän som hade anställning men där omgivningen attityder och bristande förståelse var ett större problem än min väns funktionsnedsättning. Så han blev hänvisad till daglig verksamhet enligt LSS trots att han utförde sina arbetsuppgifter bra på sitt jobb som han hade. Jag hörde om flera andra idag som hade samma erfarenhet och hört om liknande fall.
En annan sak som är viktig för att personer med funktionsnedsättningar ska komma ut i arbete är att rätt åtgärder kan sättas in i frågan om hjälpmedel/arbetsanpassning. Det har jag en stark känsla av att jag kommer att blogga mer om framöver.
Den viktigaste anledningen till att anställa en person med funktionsnedsättningar borde vara att man därigenom ökar mångfalden på arbetsplatsen. Alla på arbetsplatsen får lite vidgade vyer och större förståelse för grupper i samhället som man kanske annars inte skulle komma i kontakt med.
För väldigt många arbetsuppgifter kan tom en funktionsnedsättning vara en fördel. Personer med funktionsnedsättningar har en utmaning i livet som vi normalstörda saknar. Därmed är det mycket troligt att de är lite vassare, lite mer taggade och lite mer motiverade än vi andra. Har man lärt sig att leva med en funktionsnedsättning är det även mycket troligt att man har väl utvecklad kreativitet. Eller snarare bättre bevarat den kreativitet som vi alla har då vi är små men som tyvärr avtar med tiden. Och är det så att funktionsnedsättningen är ett hinder i utförandet av den avsedda arbetsuppgiften så finns flera olika möjligheter till bidrag för att täcka upp för det glappet.
*)Trots att Scandic Grand Central är ett helt nyöppnat hotell är så att om man måste ta hiss för att ta sig upp till konferensrummen en trappa upp så måste man släppas in via köksvägen och ta personalhissen upp. Inte ok. 

Nespresso gillar inte kunder

Hemma köpte vi en Nespresso-maskin till oss själva i julklapp. Jag, frugan och två tonåringar uppskattar bra kaffe. Vi valde en riktigt fin modell med mjölkskummare mm. Kapselkaffe verkade bra då vi ville slippa gryllandet med en manuell espressomaskin (köket behöver storstädas efter att man ägnat 20 min åt att göra en bra Latte). Finns troligen inget kaffe i kapselform som kommer upp i klass med Nespresso. Skulle möjligen vara Zinzino då, men jag är inte så intresserad av att vara fast i en prenumeration på kaffekapslar och dessutom verkar det svårt att bara vara kund. Man förväntas även bli en hängiven nätverkssäljare av konceptet. Nej tack.

Jag pimplar Nespresso på jobbet och flera av mina kollegor har Nespresso-maskiner hemma och är mycket nöjda. Allt var frid och fröjd till det var dags att få tag på kaffe-kapslar. Att registrera sin maskin och lyckas bli medlem på Nespresso.com skulle ge tillbaka 500.- att handla kaffe för. Men det var ungefär lika osmidigt som det måste ha varit att ansöka om visum till Sovjet att lyckas med det. En mängd formulär och medlemsnummer, kvittonummer och allt möjligt skulle registreras. Fick en stark känsla att det var en tanke bakom. Troligen 1 av 10 som lyckas genomföra processen och få tillbaka sina 500 utlovade kronor. Sedan tog en det ett par veckor utan någon som helst bekräftelse. Jag hörde av mig igen med ett långt och utförligt mail om deras registreringsförfarande och undrade vart mitt kaffe var. Fick ett kort svar att det skulle vara på väg.

Nästa kaffe-inköp gjorde jag i den flashiga (och Sveriges enda) butik vid Stureplan. Inga problem där. Lyxig känsla som lever upp till det lyxiga priset på 3.50 kr per kapsel. ;)

Fullständigt otillgänlig webbplats

Nespresso.com och den svenska sajten är helt och hållet gjord i flash. Det innebär att sajten inte alls fungerar för besökare som surfar via skärmläsare. Det betyder också att sajten är ett vitt papper för Google och andra sökmotorer. Det betyder för det tredje att sajten inte fungerar för någon som surfar in via en ipad eller iphone. Så ganska många är det som inte alls kommer in i ”butiken”. Jag har ett tillägg installerat i min webbläsare som gör att jag slipper se flash (reklam och annant skit) om jag inte klickar på rutan med flash-objektet. Då Nespresso.com är helt byggd i flash och dessutom gjort extra krångligt visade det sig att jag var tvungen att hitta en ruta på ca en pixel uppe i vänstra hörnet för att lyckas aktivera sajten.

Med viss möda lyckades jag alltså till slut komma in i butiken och göra mitt inköp av kaffe för 500 spänn.

När jag skickat beställningen så tänkte jag gå in och kolla runt lite igen bland utbudet. Efter att ha skickat beställningen blev jag utloggad automatiskt (??!!) så jag måste då logga in på nytt. Då kommer en stor blaffa upp (typ som ett varningsmeddelande i Windows):

 

En meddelanderuta med texten: Du har redan beställt idag. Klicka på JA om du vill lämna en annan beställning idag eller besöka webbplatsen.

Tänk er en fysisk butik som behandlade sina kunder likadant. En biffig dörrvakt står vid entrén och sorterar folk:

”- Jasså, du tänkte komma in hit med en sån där iphone/ipad. Glöm det!”

”- Jasså du är synskadad. Såna vill vi inte ha i den här butiken!”

”- Men hallå! Du har redan handlat här idag en gång. Är du säker på att du vill komma tillbaka?”

Tillgänglig video: Nu lagstiftat i USA. Pionjärverksamhet i Sverige

Istället för att gå och sova måste jag skriva av mig detta. För jag snappade upp tidigare i veckan att Obama signerat en ny lag i USA. En lag för ökad tillgänglighet till kommunikation och video för människor som är blinda, döva eller har synskada. Nu kollade jag igenom hela presidentens tal i samband med signerandet och det är ett par saker som är extra tunga: Bland annat så säger han att vi måste se på människor med funktionsnedsättningar för vad de KAN göra istället för vad de inte kan.

Tidigare i veckan har han lagstiftat mot användandet av ordet ”mentally retarded” (för bedrövligt att ens översättas till svenska) i officiella sammanhang som t.ex. hälso- och utbildningssammanhang som benämning på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Lagen heter Rosie´s law efter en flicka på 9 år med samma namn och som själv har Downs syndrom, vars familj drivit igenom lagen i sin delstat Maryland. Samma lag som nu alltså blev federal och gäller alla offentliga texter inom skola, hälsovård, juridik osv. President Obama citerar i talet nedan Rosie´s bror som säger att ”vad vi kallar människor avgör hur vi behandlar dem, om man ändrar orden kan det bli en ny start på hur vi behandlar människor med funktionsnedsättningar”.

President Obama refererar även i sitt tal till den nu 20 år gamla ”Disability act” som en lag som gjorde det möjligt för människor med funktionsnedsättningar, inte bara att ”ha delaktighet” i samhället, utan att även få ”full möjlighet”. En viss skillnad där. Och något vi i Sverige inte uppnår förrän vi lagstiftar mot otillgänglighet enligt mig.

Obama säger också att det handlar inte om sympati (jämför det beskrivande uttrycket ”Välviljans Apartheid”) utan det handlar om möjlighet.

Lyssna på talet. Killen är ju även en briljant retoriker. Och hela talet finns även som text här.

Tillgänglig video i verkligheten imorgon

Imorgon ska jag sitta och hålla koll på chatten och Twitter-flödet kring konferensen ”Tillgänglighet kräver standardisering”. Det skall bli spännande och intressant att lyssna på föredragen. Men det är också spännande att få vara med om något tekniskt unikt då webbsändningen av dagen inte bara sänder hela rasket textat i realtid utan även teckentolkat i en helt ny variant där användarna kan välja vart de vill ha rutan med teckentolkningen och kan även välja att den inte ska synas alls. Detta har gjorts en gång tidigare och det var under Almedalsveckan i sommar. Här finns en sida på engelska som beskriver hur det gick till. Pionjärerna heter Westreamu och eldsjälen bakom detta är min vän Richard Gatarski.

Som ni kan se på videon med Obama ovan så har även Obama en teckentolk till sitt tal. Och om ni tittar riktigt noga så kan ni även se en person som är dövblind som sitter längst bort till höger på första raden och får hela talet teckentolkat till sig.

Teckenspråk på distans för dövblinda

Om man varken ser eller hör så måste man känna tecknen. Och det är därför man ”lyssnar” genom att hålla handen mot teckentolkens händer. Just den varianten är svår att lösa på distans. Men snart finns kanske teknik som även kan göra det möjligt. Jag tänker mig de nyaste smarta handproteserna som styrs av nervimpulsen från armstumpen. Sätter man sådana avläsare på en teckentolks armar och placerar ett par proteser hemma hos personen som är dövblind. Så borde man ju kunna skicka signalerna via nätet från teckentolkens armar till proteserna. Därmed skulle man även kunna prata teckenspråk med en dövblind på distans. Kommunikationen tillbaka kan ju ske med en videokamera.

Nya Sandvik.com, vilket mörker!

Man upphör aldrig att förvånas.

Martin Edenström på mkse.com uppmärksammar idag att Sandvik lanserat ny websajt. Den nya webbplatsen är tekniskt sett något som har en nivå som är ca år 1999. Det är frame-set, en massa bilder för navigation och annat utan beskrivande alt-texter, irriterande rullister, javascript-menyer utan no-script-alternativ, rullgardinslistor utan ”submit”-knapp osv osv.

Så här ser den nya webbplatsen ut om man stänger av visning av bilder i browsern:

Precis som ovan ser även sajten ut i min Android-mobil och iPad utan att jag stängt av visning av bilder.

Vart du än går på sajten så står det bara www.sandvik.com i adressfältet. Inte så bra i sökmotorhänseende. Och inte så bra om man hade tänkt bokmärka en sida eller tagga den i Delicious eller liknande. Det är då bara förstasidan som går att bokmärka/tagga.

Det finns en ”Dela denna sida” funktion längst ner på sajten. Den fungerar inte alls i Firefox på Mac. Men i Safari lyckades jag dela en länk på Facebook.

”In Verarbeitung”

Om du hör till de ca 40% (aktuell siffra?) av användare som INTE surfar via InternetExplorer, Gå till denna sida och välj något språk i ”droplisten” längst ner på sidan.

I Safari/Mac ser det då ut så här efter ca 10-15 sek:

I Firefox/Mac blir det ännu mer tragikomiskt (klicka på bilden för förstoring):

Uppe till höger på sidan blinkar texten ”In Verarbeitung” i röda stora bokstäver. Antar att det betyder ”Under construction” och jag tänker åter på År 1999 och irriterande animerade vägarbetsskyltar på halvfärdiga ”hemsidor”.

Man kan ju hoppas att denna webbplats var billig att få gjord. Men jag är rädd att Sandvik betalat dyra konsultarvoden för detta. Skamligt att leverera sån bedrövlig kvalité och bedrövligt av ansvarig beställare att ha så skamligt dålig koll så man godtar en leverans som denna. Undra om Sandvik skulle godta att få VHS-bandspelare leverarade till sig om det var Blu-ray-spelare de tänkte köpa?

Skulle vara väldigt intressant att låta en av alla de kompetenta webbyråerna vi på SiteVision samarbetar med räkna på vad det i tid och pengar skulle kosta att bygga en (grafiskt och layout-mässigt) exakt likadan webbplats i SiteVision som då skulle vara 100% tillgänglig, fungera i alla webbläsare, ha en div-baserad layout, vara mycket snabbare i laddningstid och förmodligen 100 ggr lättare att administrera (något jag inte har möjlighet att kolla på befintliga sandvik.com). Förmodligen åtskilligt billigare.

2010-10-07: RÄTTELSE

Det hela handlar inte om leverans av ”VHS istället för Blu-ray”. Utan ”VHS i väntan på Blu-ray.” (för att hänvisa till min tidigare liknelse). Se kommentaren från Kenneth nedan.

Tillgänglighet – Inte så hott ämne men väl så viktigt

Jag är nu inne på min första semestervecka av mina fem veckor. Och jag ska softa och vara väldigt mycket offline de kommande veckorna. Sedan blir den perfekta övergången från semester till jobb Sweden Social Web Camp. Sista helgen innan det är dags att ta itu med mitt helt nya jobb på Sitevision så åker flera hundra webbnördar ner till en liten ö i Blekinge för att hålla okonferens. Och om det blir som förra året så blir det svårt att konkurrera om deltagarna om man planerar att arrangera en session i något ämne. Jag har bestämt mig för att göra ett seriöst försök iallafall.

Förra året satte jag upp en session med diskussion kring ”Digitala klyftor” i stenhård konkurrens med Twinglys rockkonsert-artade lansering av Shinobi. Jag lyckades samla ca 10 personer och vi hade en mycket intressant och givande diskussion med en MYCKET intressant samling skara.

Digitala klyftor är ett ämne som jag brinner för. Men jag märker ofta att det inte är det coolaste och hippaste i bubblan. Jag har hursomhelst tänkt fortsätta tjata om vikten av att alla måste vara med på tåget ”Sociala webben”. För om du och jag tycker att Sociala webben är den största förändringen som skett sedan Industriella revolutionen på många plan. Och att vår personliga kommunikation och Sociala webbens möjligheter är omvälvande så är det ingenting mot vad det innebär för vissa grupper i samhället.

För en person med funktionsnedsättningar kan möjligheten att bli uppkopplad innebära skillnaden att få komma från isolering till delaktighet, från beroende och till självständighet, från ensamhet till ett socialt sammanhang.

Förutsättningen är då att varje enskild person har den anpassade utrustning som behövs på den ena sidan. På den andra sidan krävs det att de tjänster, webbsidor osv som den enskilde vill nå är anpassade så att de fungerar för den enskildes behov. Jämför med då en person som inte kan gå ska ta sig in i en butik. Han/hon behöver både en rullstol för att komma dit, men det behövs även en automatisk dörröppnare till butiken och det får inte finnas några onödiga trappsteg om alla skall kunna komma in.

Vad är det för hinder man kan överbygga på webben då för att minska den Digitala klyftan?:

  • Fler webbsändningar borde ha textats. Många personer med hörselskada har behov av textning för att kunna ta del i det som sänds.
  • HSO har nyligen börjat teckentolka sina webbsändningar. Det är något som alla de som har teckenspråk som sitt förstaspråk behöver.
  • Många är de som tycker att mycket text är jobbigt att ta sig igenom. För dessa är det bra om texten på bloggen, webbplatsen osv går att få uppläst. Såna verktyg finns gratis för privatpersoner. Och även om alla datorer i hela världen skulle vara utrustade med talsynteser (AKA Voiceover) på hela världens språk så skulle det ändå vara bra om även målsidan hade en uppläsningsfunktion på sig.
  • Bilder och grafik ska ha förklarande texter som alt-texter. För annars är det många som går miste om all den delen av informationen.

Många lever med missuppfattningen att det räcker att kolla om ens tjänst eller webbplats HTML-kod validerar. Men att tro att validering är samma sak som tillgänglighet är lika galet som att tro att ditt mail är skrivet på helt korrekt svenska bara för att rättstavningsprogrammet inte klagar på ett enda ord. Svenskan validerar kanske ord för ord. Men är det ett språk som går att förstå?

Det finns webbplatser som validerar som är helt omöjliga att använda för en person som använder egna hjälpmedel då sidan saknar den struktur och logik som krävs för att man skall kunna navigera och förstå innehållet. Å andra sidan finns det även webbplatser som får många fel och varningar i en HTML-validerare men som tillgänglighetsmässigt ändå är helt acceptabla.

Användbarhet och tillgänglighet är inte heller samma sak. För om en sida är användbar så är det inte säkert att den är tillgängligt. Däremot är det större chans att om en sida är tillgänglig så är den ändå använbar då reglerna för tillgänglighet bygger på användbarhet för många olika grupper av människor med många olika behov.

Sist och slutligen är den springande frågan för alla grupper med alla olika behov om webbtjänsten, webbplatsen, funktionen, appen osv är användarvärd.

Tillgänglighet skall inte vara nåt man smetar på i slutet av utvecklingen av en webbtjänst. Det skall vara centralt under hela utvecklingen. För Tillgänglighet är en mänsklig rättighet.

Om jag argumenterar för tillgänglighet med en systemägare inom offentlig sektor säger jag: Det är er skyldighet.

Om jag gör detsamma med en privat aktör säger jag: Det är en konkurensfördel, ni får fler kunder/köpare/abbonenter/prenumeranter. Dumt att låta bli då.

Om jag argumenterar för tillgänglighet med webbnördar säger jag: Det blir bättre sökmotoroptimering, bättre plattformsoberoende och snyggare kod.

Enkelt avhjälpta hinder? Allt är ju relativt…

OK folks! Har inte bloggat så mycket om tillgänglighet på sistone, så här kommer ett lättbegripligt och lättsmält inlägg i debatten. Vi har några skälvande dagar kvar till år 2010: Året då Sverige skall vara tillgängligt. Vad gäller den fysiska tillgängligheten så ska ”enkelt avhjälpta hinder” vara eliminerade år 2010. Men vi har problem. Dels är det sååå mycket kvar där ute som inte är avhjälpt trots att det är enkelt. Och dels så är det ju en tolkningsfråga vad som är ”enkelt”. När det gäller tillgängligheten för personer som är rullstolsburna kan vi ju istället se till att alla lär sig åka som den här killen så blir de flesta hindren enkla:
Så vem tar med Agda 78 och Rune 92 till skateboard-rampen och börjar träna? Klart och betalt, som Patrik Larsson brukar säga ;-)

iPhone användare, lyssna noga nu

audiomob logo
Idag lanserade vi på VoiceCorp en ny app för iPhone. Den är gratis och du kan lägga in tre valfria RSS-flöden från de webbplatser och bloggar du är mest intresserad av. Appen ger dig sedan möjligheten att få (text-) innehållet som strömmande ljud istället för text. Så kan du lyssna på artiklarna istället för att läsa dem.
Appen är även en riktigt bra och användarvänlig RSS-läsare. Så det är även ett bra sätt att LÄSA texterna på skärmen. Lättnavigerat och smidigt.
Uppläsningen sker med en av de allra bästa engelska talsynteserna som finns på marknaden. Men det är alltså bara engelska texter du kan få uppläst med denna app.
Om du som läser detta är en nyhetspublicist och tycker att det vore coolt att erbjuda samma app men med era nyheter, så kan vi så klart även ordna det. Och då med valfritt språk. Den första kund i Sverige för en sådan kundanpassad app är Uppsala Nya Tidning som erbjuder sitt innehåll på samma sätt i en egen app som säljs på Appstore för 38.-/år.
Jag hade tänkt försöka hålla mig från att pusha reklam här. Men detta är för coolt för att låta bli. Dessutom vet jag att flera som läser min blogg har väntat på detta.
Så aj-fånar!!: Ladda ner appen! Testa! Och låt oss få veta vad ni tycker om den. Skriv även gärna en ”review” på appstore om vad ni tycker om den.

Tillgängligheten då? Hur är det med den?

 

Idag tipsade Lars Karlsson på bloggen Tillgänglighet för alla Tillgänglighet på webben (tack Lars, för korrigeringen ;-) om ett mycket välgjort och informativt filmklipp på Youtube som Eva Hedberg, Dyslexiförbundets Mediaprojekt och Allmänna Arvsfonden står bakom. De gör en test av om myndigheters information finns att tillgå i ett tillgängligt format, dvs INTE papper. Svaret kanske ni kan gissa, men satsa 2min och 22 sek för att ta reda på svaret:

 

Och har ni inte sett Handisams prisbelönta filmer tidigare borde ni iallafall se den här nedan som på ett bra sätt visar hur det skulle kunna vara om myndigheterna vore helt anpassade för (och BARA för) personer som kan ta del av punktskrift.

 

Min kollega som är blind sa att verkligheten är precis som i denna film. Han har upplevt det sååå många gånger i sin kontakt med myndigheter. Men det var en skillnad från den vanligaste ordningen och det var att de först brukar fråga om man inte känner någon som kan läsa informationen åt en. Och därefter kan man om möjligt bli erbjuden en tid med en handläggare.